Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lågvatten problem för samebyn

Det låga vattenståndet i Stora Stensjön skapar stora problem för Jovnevaerie sameby.
– Vi är helt uppgivna, säger Gösta Bergkvist.

Annons

När Gösta Bergkvist föddes vid Stora Stensjöns strand 1942 var det en orörd sjö. Belägen på kalfjället väster om Rörvattnet i Krokoms kommun, nästan 700 meter över havet och flankerad av mäktiga fjälltoppar, var Stora Stensjön hjärtat i Jovnevaerie sameby. Och det är fortfarande hjärtat i byn men saker och ting har förändrats. Sjön har dämts upp av en kraftverksdamm och vattenståndet varierar kraftigt, upp till 27,5 meter i nivåskillnad, vilket skapar stora problem för medlemmarna i samebyn.

– När dammen renoverades byggdes åtta båthus och ett antal upptagningsramper, som kompensation, så att vi skulle kunna få i och upp vara båtar ur sjön vid lågvatten. Problemet är att ramperna inte når ända ner vilket gör dem obrukbara, speciellt en torr sommar som denna när vattenståndet i sjön varit väldigt lågt, säger Gösta Bergkvist.

Problemet har nu blivit akut, enligt samebyns medlemmar. Båtarna slits hårt och förstörs av de eroderade stränderna och att få upp sin båt ur sjön har blivit ett stort projekt, berättar Gösta Bergkvist.

– Varenda sommar är det problem med att få upp båtarna och det har gått sönder många båtar genom åren. Vi vill ha ersättning av kraftbolaget för slitaget på båtarna och för förstörda fiskenät.

Kraftverksdammen i Stora Stensjön byggdes 1967 och renoverades 1979. Stora områden lades under vatten och traditionellt viktiga platser försvann för gott. På frågan varför samebyn reagerar på allvar först nu, 35 år senare, förklarar Gösta:

– Allt skulle gå så snabbt när avtalen med kraftbolaget upprättades på den tiden och det var svårt att förstå konsekvenserna av regleringen. Våra protester räckte helt enkelt inte till. Ersättningen är skrattretande och en skam. Vi har varit för snälla men det är slut med det nu.

Numera äger Fortum och EON tillsammans kraftverksdammen i Stora Stensjön. Från Fortums sida, som ansvarar för driften, säger man att man är medveten om problemet men att man inte har någon lösning just nu.

– Det är en ganska stor variation på vattenståndet i sjön och just nu är det aningen lägre än normalt för årstiden, berättar Claes Kjörk, vattenregleringssamordnare på Fortum.

– Jag vet att frågan om ersättning var uppe för ett antal år sedan, och den gången sade Fortum nej, men det går att diskutera det mesta. Jag har stor förståelse för problematiken.

Även om Fortum inte ägde dammen när den byggdes och inte var med om att förhandla fram dåtidens ersättningsnivåer har man, som nuvarande ägare, övertagit ansvaret för att se till att avtalen följs.

– Jag skulle gärna hitta ett smidigt sätt att modernisera vattendomarna på, säger Jens Bjöörn som är kommunikationschef med ansvar för kraftproduktion på Fortum.

I sin lilla stuga sitter den pensionerade renägaren Klas Klemensson och blickar ut över Stora Stensjön genom fönstret. Som nybliven 80-åring minns han mycket väl hur fisket i sjön var innan regleringen.

– Det fanns en fin öringstam i sjön och den största fisk som drogs upp låg på 10 kilo. Nu finns det inga fiskar i den storleken kvar, det är bara smått.