Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Landets största vindkraftspark byggs på renbetesland

Den största vindkraftsutbyggnaden i svensk historia sker just nu på Jijnjevaeries vinterbetesmarker.

Men samebyn vägrar att ge upp motståndet.

– Jag är förvånad över att Statkraft ställer oss i den här situationen, säger Marianne Persson.

Med sina gynnsamma vindförhållanden och glesa bebyggelse har Östjämtland och västra Västernorrland blivit till ett eldorado för vindkraftsexploatörer.

Norska Statkraft och SCA satsar miljarder i sex stora vindparker i området och för vindkraften som riksintresse innebär projektet ett stort framsteg. Men för det riksintresse som redan verkade i området, rennäringen, utgör den en ren katastrof, enligt Marianne Persson. Hon är ordförande för Jijnjevaerie sameby, som använder det vidsträckta skogsområdet som vinterbete för sina renar men nu kan tvingas sluta med det.

Samebyn har överklagat alla sex vindparkerna vid varje möjligt tillfälle och fyra av fallen har nått ändå upp till högsta möjliga rättsinstans. Där har kraftbolagen avgått med segern sånär som på några begränsningar de tvingas göra med hänsyn till en flyttled, samt att de åläggs att uppföra stängsel och stödutfodra renar i den mån det kommer att behövas.

Marianne Persson anser att hela den lokala samrådsprocess som ledde fram till bygglov för vindparkerna var ett spel för gallerierna och att samebyn aldrig haft den möjlighet att påverka byggplanerna som miljöbalken kräver.

– De så kallade samråden var i själva verket informationer, där de kom och berättade vad de skulle göra och eftersom de är en så mycket starkare part än oss har det varit svårt för oss att göra oss hörda, säger hon.

Området som nu riskerar att bli obrukbart för samebyn brukar härbärgera cirka 2500 renar varje vinter och det är över hälften av samebyns alla djur. Men det kan bli värre än så. För i takt med att samebyn förlorat kampen om Östjämtland så har ett 20-tal andra vindkraftsbolag ansökt om att få uppföra vindkraftverk inom samebyns renbetesområden. Enligt Marianne Persson rör det sig sammanlagt om 1 300–1 400 vindkraftverk som tillsammans ska kunna producera 15 procent av det miljömål som Sverige satt upp till 2020.

– Jag tycker att vår sameby får bära en oproportionerligt stor del av Sveriges vindkraftutbyggnad och jag är förvånad över att Statkraft ställer oss i den här situationen. Det är helägt av Norska staten, som själv har starka lagar för att skydda samernas rättigheter inom de egna gränserna, säger hon.

Eftersom det svenska rättsväsendet har gått på kraftbolagens linje har samebyn beslutat att vända sig till OECD i stället, den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Förhoppningen är att den mäktiga organisationen vill klandra vindexploatörerna för deras agerande, på samma sätt som den tidigare har klandrat den svenska staten för att vara passiv i frågor som rör samernas markrättigheter.

– Vi har stora förhoppningar på OECD. De kan inte utfärda domar, men de har riktlinjer för hur stora bolag får uppföra sig och att få en så kallad rekommendation av dem är det inget bolag som vill, säger Marianne Persson.