Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Landsbygden betalar deras besök

Inträdet till statliga museer ska återigen bli kostnadsfritt. Kul för de som kan gå, men oklart varför de inte kan betala själva utan låter resten av Sverige stå för notan.

Annons

Den nya regeringen har bekräftat att man åter kommer ta bort inträdesavgifter till statliga museer. Av 23 statliga museer är det endast fem som inte ligger i Stockholm.

Av de fem ligger två i andra storstadsregioner. Inget av dem ligger norr om Skokloster slott, Håbo.

Om den lila intäkten som inträdesavgifter utgör för våra museer försvinner kommer den behöva ersättas av annat, det handlar inte om någon vinst som görs i dag. Snarare blir det i så fall tal om riktade statliga bidrag, en utgift som i sin tur behöver komma från skatteintäkter.

Det här handlar alltså inte om ökade anslag till kulturarvet. Utan snarare ökad utgift för att öka tillgängligheten och ge fler människor möjlighet att gå på museum.

Frågan är vilka som inte har den möjligheten i dag.

Den gruppen i samhället som sällan besöker museum, som man vill komma åt, gör inte så bara av kostnadsskäl. Det handlar lika mycket om fostran, kultur, vana, tillgänglighet, personligt intresse. Där kanske andra insatser än ta bort avgifter gör störst nytta.

Den grupp vi alla kan vara överens som borde få gå för att kunna bygga upp ett livslångt intresse för kultur och konst är barn från alla grupper, och barn går redan i dag i regel in gratis. De har även möjlighet att besöka museum med skolan på utflykter.

Kvarstår då faktum, att de som flitigast besöker museum i dag också är de som kan betala för sig. En kulturintresserad urban medelklass.

Det är knappast en grupp i behov av omfördelning och fler privilegier. Alla andra får nämligen vara med och betala för att de ska kunna gå gratis. Det kommer inte vara några stora summor det handlar om men principen bakom är viktig.

Norra Sverige har liten möjlighet att besöka de statliga museerna annat än vid enstaka stockholmsbesök.

Varför ska människor som bor där vara med och betala för att tillgängliggöra sådant som framförallt konsumeras av medel- och överklass och som de själva inte ens har tillgång till?

Att landsbygden ska betala för storstadsbornas intressen är en tveksam reform. Vill man öka tillgängligheten för hela landet kan man välja att inte lägga alla nya stora satsningar i storstaden.

Vill man öka bidraget till kulturarvet kan man exempelvis tillåta skatteavdrag för privata donationer och stödja och uppmuntra mer folkbildning och lokal kultur.