Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Landstinget riskerar stort underskott

Det verkar bli svårt att få ekonomin att gå ihop i landstinget även i år. Den senaste prognosen pekar mot ett underskott på 79 miljoner kronor.

Annons

Landstinget går back med 4 miljoner kronor under årets första två månader och det är 7 miljoner sämre än budget. Det framgår av månadsrapporten för februari. Prognosen för hela 2014 är minus 79 miljoner kronor, vilket bygger på en beräkning som inte tar hänsyn till möjligheterna att få pengar från statens kömiljard eller återbetalning av premier från AFA-försäkringen.

– Vi räknar med att få några 10-tals miljoner, som förra året. Men det återstår en hel del för att komma ner på noll, säger Harriet Jorderud (S), landstingsråd.

Hon berättar att en tänkbar orsak till att ekonomin är hårt belastad i början av året är att en del kostnader för riks- och regionvård från 2013 följer med in i det nya budgetåret. Kostnaden för den högspecialiserade vården är också viktig för att förklara förra årets resultat, som nu har fastställts till minus 53 miljoner kronor.

– Våra intäkter är för små i förhållande till den verksamhet vi har. Riks- och regionsjukvård är en stor kostnad och huvudorsaken till det negativa resultatet är alltså egentligen positiv - länets medborgare erbjuds en allt mer kvalificerad vård. Behandlingar som för 10-20 år sedan betraktades som svåra, kanske rent av omöjliga, är i dag rutinåtgärder. Vi kan stötta dem som är svårast sjuka även när vår egen sjukvård inte räcker till, säger Harriet Jorderud.

Landstinget har också haft ökade kostnader för personal under förra året. Den utförda tiden har ökat i en omfattning som motsvarar 26 årsarbetare mellan 2012 och 2013.

– När det gäller kostnadsökningen för personal är det personal i vården som det gäller. Det är en uppbemanning det är fråga om, det har varit helt nödvändigt av arbetsmiljö- och rekryteringsskäl, säger MonaLisa Norrman (V), landstingsråd.

De närmaste tio åren ska landstingets kostnader minska med 100 miljoner kronor och 2017 ska underskottet ha vänts till ett överskott på cirka 60 miljoner kronor för att uppnå god ekonomisk hushållning. Det finns med i landstingsdirektören, Björn Erikssons, långsiktiga plan för ekonomin.

Landstingsledningen jobbar även med åtgärder för att försöka bemästra situationen på kort sikt. Effektiviseringar är att vänta och direktören kommer att presentera preciserade åtgärdsförslag för politikerna. Höjda taxor och avgifter kan bli aktuella, till exempel när det gäller resevaccinationer, och kostnaderna för läkemedel ska sänkas. En förhoppning är också att patienter som får specialiserad vård vid andra sjukhus i högre grad än i dag ska kunna göra sina återbesök på Östersunds sjukhus.

Direktören har också fått i uppdrag att arbeta för att folktandvårdens marknadsandelar för vuxna ska förbättras.