Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Långsiktigt jobbskapande och tillväxt uteblir"

Annons

Jobben förblir den viktigaste frågan inför det kommande valet. Precis som under förra valrörelsen lyser konstruktiva förslag kring hur vi kan få in fler i arbete med sin frånvaro. Alliansen är passiv och oppositionen är inriktat på förbud och högre skatter. Framförallt förs nästan ingen diskussion om hur förändringar på kommunal nivå kan bidra till nya och växande företag.

Huvuddelen av de beslut som berör företagares vardag tas på riksplanet. Men även på lokal nivå finns goda möjligheter att undanröja hinder som står i vägen för framgångsrikt företagande. Ta som exempel en företagare som vill servera mat under turistsäsongen. I vissa kommuner tar det några veckor att få tillstånd att göra så. I andra tar det flera månader. Det kan vara skillnaden mellan att kunna börja under sommaren, eller få svar först i mitten av hösten.

Samma restaurangägare kommer i vissa kommuner varje år betala 10 000 kronor eller mer i tillsynsavgift till kommunen, oavsett om någon tillsyn av restaurangen görs eller inte. Denna extra skatt är en droppe i havet för kommunen, men slår hårt mot redan ansträngda företagare. Ett stort mått av godtycke kan dessutom finnas när det kommer till hur länge olika företagare behöver vänta på besked, och vilka som behöver betala tillsynsavgift. Det bäddar för lokal korruption, där företagare med nära band till kommunpolitikerna särgynnas.

De lagar som påverkar företagares vardag fattas huvudsakligen i riksdagen eller på EU-nivå. Samtidigt är det ofta på kommunal nivå som lagarna i praktiken följs upp. Det är inte ovanligt att kommunpolitiker lägger till egna särkrav till lagstiftningen. De kommunala särkraven leder ofta till att redan betungande regelverk blir ännu svårare att följa. Särkraven är en förklaring till varför det blivit så dyrt att bygga bostäder och lokaler för affärsverksamhet i Sverige.

Kommunpolitiker lockas dessutom ofta att ta sig an rollen som kapitalist. Varför inte starta en kommunal näringsverksamhet och sätta sig själv i styrelsen? Det finns nära 2 000 företag som ägs av kommuner och landsting runtom Sverige, även inom områden som handel, hotell och restauranger. I dag tror inga seriösa ekonomer att det är klokt med denna form av lokal planekonomi. Med skattebetalarnas medel i ryggen kan offentliga företag skapa en skev konkurrenssituation. Resultatet är att långsiktigt jobbskapande och tillväxt uteblir. 

Det finns fler exempel på hur relativt enkla förändringar av kommunala beslut kan ha avgörande effekt på företagsamheten. Men tyvärr förs knappt en diskussion om hur det kommunala företagsklimatet i praktiken kan stärkas. Det är synd. För valrörelsen handlar inte bara om att rösta fram en regering, utan också politiker som kan verka för förbättring på lokalt plan.

 

Nima Sanandaji och Erik Sjölander

Småföretagarnas Riksförbund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel