Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lär av guddottern, Svea

I veckans lördagskrönika från Patrik Oksanen avhandlas årtalen 1921 och 1955, fiskmånglerskor, Lill-Babs, Cannes & Mariehamn, bandyhallar i Edsbyn och Bollnäs och mycket annat.

ÅLANDSBESÖK: Inte långt från Hälsingekusten ligger en ögrupp med självstyrelse som ser Sverige som sin gudmor. Seglande sockenskepp från Åland var för inte så många generationer sedan en vanlig syn bland fiskmånglerskorna vid Norrströms kajer i Stockholm. Idag tänker vi väl mest på Åland som taxfreestoppet för Finlandsbåtarna.

På nationaldagen hade jag nöjet att vara på plats på svenska generalkonsulatet i Mariehamn och få lyssna på Ålands högsta politiker, talmannen Britt Lundberg, som uppvaktade Ålands gudmoder Sverige. Talet var både varmt med kärlek till älskade gudmor och lite vasst med udden mot kallakrigsplanerna att Hälsinge regemente i händelsen av konflikt skulle besätta det demilitariserade Åland.

Just dagens säkerhetspolitiska läge gör att mörka skuggor återigen kastas över Östersjöns blåa vatten. Ålands status som demilitariserat kom av den självstyrande lösning inom Republiken Finland som Nationernas Förbund slog fast 1921, och som avgjorde frågan om ögruppen skulle tillhöra Sverige eller Finland.

Sedan 1921 har ålänningarna transformerat sitt samhälle och står sig väl i den globala konkurrensen. Kombinationen av tjurigt entreprenörskap och en historia av crowdfunding långt innan begreppet existerade har gett ögruppen en BNP som är högre än Sveriges och Finlands.

Den åländska skolan har bättre resultat i PISA än Finland, som klarar sig betydligt bättre än Sverige. Trots att det bor ungefär lika många på Åland som i Bollnäs har landskapet 16 kommuner, där grundskolan är en kommunal uppgift. Många skolor har med svenska mått mätt försvinnande få elever. Att åka till Åland i sommar eller höst för att hämta inspiration är ingen dum idé för kommuner som Nordanstig som just nu går igenom uppslitande politisk process för besparingar eller för regionpolitiker som funderar på tillväxtfrågor eller för företagare som vill knyta band och se möjligheter. Kanske kan bandyhallskämparna i Bollnäs få ny kraft och nya idéer av historien om hur kämpaglöd gjorde att en curlinghall kunde byggas i Eckerö?

Efter nationaldagstalet fråga jag talmannen Britt Lundberg om det var något hon önskade av gudmor. Svaret kom snabbt, släpp SVT Play lös så att ålänningarna kan se allt. Språkbandet vårdas och utvecklas med svensk tv.

SÅNGTÄVLING: Malmö har dragit sig ur. Frågan om vem som ska arrangera Eurovision Song Contest är vidöppen. Grannarna på Gefle Dagblad har fått Gävle & Sandviken att söka, men helt ärligt – är det inte dags för Hälsingland? En Facebookgrupp om att få ESC 2016 till Edsbyn har bildats.

Vad vore bättre än att Europa fick möta den lilla byn med det stora hjärtat? Det var här det omöjliga hände, att göra verklighet av att förvandla bandyn till en inomhussport. Ett Eurovision i Edsbyn vore också en chans för SVT att visa att man vill visa upp annat av Sverige än den urbana normen.

Så ta chansen nu i helgen kommunpolitiker, regionpolitiker, företagare och eldsjälar i Facebookgruppen och sno ihop en ansökan som får Christer Björkman att göra en tonartshöjning av pur glädje. Innan dysterkvistar muttrar om att det är omöjligt, låt mig bara säga att allt är omöjligt om man inte försöker.

Läs mer om förslaget här .

PARLAMENTSKAOS: Europaparlamentets talman Martin Schulz (S) håller på att tappa greppet. Det blev en ovanligt stökig vecka i Strasbourg där förslag drogs tillbaka i sista stund. Förtroendet eroderas snabbt och Centerpartiets europaparlamentariker Fredrick Federley skrev frustrerat på sin Facebooksida: "Jag skulle rösta för ett misstroende mot honom redan i dag." Räkna med fortsatta stormar i Sveriges andra lagstiftande församling.

STALINS ANDE: Till sist är det hedrande att Proletärens ledarsida ägnar sig åt min mentala hälsa på samma klassiska sätt som de historiska förebilderna i Moskva gjorde med sina politiska motståndare. Undrar om Stalin fortfarande hänger kvar på redaktionsväggen.