Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lärarna missnöjda med skolan

Skolan är i dag en spretig, rörig värld som det regnar politiska förslag över.
– Ibland vet man inte vilket håll skolan är på väg, säger läraren Lena Nachmanson.
Ändå lyckas hon och kollegorna se till så att eleverna på Orrvikens skola når kunskapsmålen.

Annons

Det är dubbla bilder en utomstående får av grundskolan. Å ena sidan katastrofrapporter och en kör av klagomål. Å andra sidan elever som går ut i livet med goda kunskaper.

Det senare kan det vara idé att ägna några tankar, när larm från internationella skolundersökningar duggar tätt.

På Orrvikens skola hade alla elever i 3:an i fjol lärt sig det de ska i matematik och svenska. De fick godkänt på i 14 av 15 moment i nationella proven.

Men även om mycket fungerar finns problem.

Det menar Lena Nachmanson och Tomas Bjuhr som är mellanstadielärare respektive 1-7-lärare på Orrvikens skola.

Bara deras lärartitlar vittnar om viss spretighet. De har utbildats vid olika tidpunkter och har olika typer av lärarutbildningar. Lena blev färdig lärare 1987 medan Tomas varit lärare i tolv år. Deras utbildningar är anpassade efter stadieindelning som gällt vid olika tidpunkter.

Men det är mer som kan förklara spretigheten, säger lärarna.

– Vi har många huvudmän: det är staten, kommunen, och den lokala skolans ledning. Samtidigt är det många planer och riktlinjer vi ska arbeta med, säger Tomas Bjuhr.

Timplan, kursplan, likabehandlingsplan, individuell utvecklingsplan och arbetsplan innehåller alla viktiga moment, men innebär också mycket dokumentation, konstaterar Tomas Bjuhr.

Förändringar av betygssystem och de överbyggande systemen avlöser varandra.

– Vi ska arbeta forskningsgrundat, men åtgärderna som införs utgår inte alltid från forskning, säger Lena Nachmanson.

– Summa summarum är att det är så många förändringar att man inte vet vart skolan är på väg, säger Tomas Bjuhr.

– Vi får aldrig arbetsro, säger Lena Nachmanson.

– Skolan var förut en respekterad institution men har gått till det motsatta, säger Tomas Bjuhr.

Med de senaste dåliga resultaten för svenska elever i Pisaundersökningen tävlar de politiska partierna om att komma med lösningen på skolans problem.

Varken Tomas eller Lena blir imponerad av de olika blockens förslag.

Visst är det bra med mindre klasser, säger Lena.

– För de flesta är det inte bra med alltför stor grupp. Det gäller i synnerhet för barn med särskilda behov.

Men mindre klasser räcker inte, menar hon och Tomas håller med.

– Helst borde man se brett på hela samhället och inte bara på skolan. Sen behöver skolan bli en attraktiv arbetsplats.

Arbetsbelastningen är för hög och måste bli mindre, menar Lena.

– Skolan ska klara av fler och fler uppgifter. Vi behöver få koncentrera oss på undervisningen.

Att låta grundskolan gå tillbaka till staten är Tomas och Lena för.

– Det blir en huvudman mindre i alla fall, säger Tomas.

Och Orrvikselevernas goda resultat, hur lyckas lärarna med det egentligen?

– Ja, man gör som de flesta. Man jobbar på och gör det man ska så länge man orkar, säger Lena Nachmanson.