Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lärlingsplatser blir till jobb

Östersundshem ställer krav på att Skanska ska ha lärlingar vid bygget av Fagerskrapan, något som båda parter ser positivt på. De vill skapa en länk för unga in i byggbranschen.

Annons

Östersundshem har skrivit in i kontraktet med Skanska, som bygger Fagerskrapan, att de ska ha minst en lärling inom varje område. Bygg, ventilation, el och plåt.

Även om Skanska redan jobbar mycket med lärlingar tycker de att det är bra att det skrivs in i kontrakten.

– Det är viktigt att vi får med kraven i avtalen med våra underentreprenörer, säger Christina Dalborg som jobbar med inköp på Skanska.

– Det är alltid bra med utbyte av generationer. Det är jätteviktigt med unga människor, de har mycket att tillföra, säger hon.

– Hörru, vart går man ner i källaren? frågar Göran Göransson en av byggarbetarna.

Göran är ansvarig för projektet på Östersundshem. I dag har han dragit på sig hjälmen för att själv besöka bygget.

– Det känns naturligt att jobba med lärlingar, då vi vet om läget med ungdomsarbetslöshet och svårigheten att komma in på arbetsmarknaden. När vi bygger nytt har vi valt att sätta in de förutsättningarna, men också när vi större underhållsarbete och ombyggnationer, säger Göran Göransson.

I källaren monterar Tom Nilsson ventilationsrör. Han är här på en provanställning, som motsvarar en lärlingsplats. Han hoppas på fast anställning när provanställningen löpt ut om några månader.

– Jag har varit på någon praktik där och någon snöskottning där, men det är det här som är det första riktiga jobbet, säger han.

– Det känns tryggt, det har jag längtat efter. Att få lönen varje månad. Det känns lugnt på något vis, säger han.

Egentligen tror han inte det så svårt att komma in i branschen, utan att det handlar mycket om kontakter. Men han tycker att lärlingsmodellen är bra.

– Jag tycker det är jättebra att de som försöker komma in i branschen får bara en chans att vara med på byggjobb, säger han.

Göran Göransson tror att det är möjligt för andra branscher och företag att använda fler lärlingar. Framför allt hoppas han att kommuner, landsting och andra stora företag ska göra det.

– Det är nödvändigt att få generationsväxling. Det är många 40- och 50-talister som går i pension snart och då måste ungdomar in. Då är det bra att man kan tillgodogöra erfarenheten som finns i företaget, säger han.

I princip fungerar lärlingsplatsen som en riktig anställning, förutom själva lärlingsstatusen. De får samma försäkringar, lite mindre lön och vissa saker får de inte göra på egen hand från början.

I regel får lärlingarna anställning efter lärlingstidens slut.

I hissen ner från 15:e våningen träffar vi Jens Amrén som går tredje året på gymnasiet. Han började sin praktik förra veckan.

– Jag föredrar att se och sedan göra, säger han. När han tagit studenten planerar han att fortsätta och göra klart sin lärlingstid, innan han kanske läser vidare, säger Jens Amrén.

Lär du dig något av att vara lärling?

– Ja, herregud! Innan jag kom hit visste jag inte ens vad en regel var, men nu har jag ju till och med lärt mig att gjuta riktigt.

En av lärlingarna, Andreas Zackrisson hoppas på att bli kvar efter lärlingstiden. "Man lär sig nytt hela tiden och får lite mera kött på benen inför arbetslivet", säger han.