Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lärosätenas roll måste stärkas

Annons

Högutbildade har stått för hälften av den ekonomiska utvecklingen i Sverige 2001–2010. Det visar en ny forskningsrapport från Entreprenörskapsforum. Tillväxten beror till stor del på att nya universitet och högskolor, som Mittuniversitetet, har etablerats runt om i landet. Det är dags att regeringen förstärker lärosätenas roll och bekräftar deras betydelse.

Även om antalet studieplatser minskat något under de allra senaste åren så har de senaste decennierna inneburit en utbyggnad av landets högskolor och universitet. Resultatet är en kraftig uppgång i den formella utbildningsnivån.

Forskningsrapporten "En fungerande arbetsmarknad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt" visar att andelen högutbildade i regionerna runt de nya lärosätena har ökat med 34 procent.

Vid Mittuniversitetet har cirka 100 000 personer utbildat sig sedan universitetsstatusen 2005. Rapporten visar också att hälften av svensk ekonomisk tillväxt det senaste årtiondet förklaras av högutbildade anställda, medan resterande tillväxt härrör från t ex teknisk och ekonomisk utveckling.

Det är tydligt att de nya universiteten och högskolorna spelar en viktig roll i den utvecklingen. Tyvärr är det lika tydligt att dessa lärosäten missgynnas ur forskningsperspektiv. Här går närmare 40 procent av landets studenter, men de får mindre än 9 procent av de statliga forskningsanslagen.

Det finns ingen rimlig förklaring till den snedfördelningen. Kvaliteten i forskningen är i stort sett proportionellt lika på de gamla universiteten – dit större delen av pengarna går – som på de nya lärosätena.

Det är dags att se möjligheterna med starka utbildnings- och forskningsmiljöer över hela Sverige. Tillväxten 2001 – 2010 hade inte kunnat ske om de nya högskolorna och universiteten inte kunnat verka och utvecklas.

De nya lärosätena har spelat och spelar en mycket viktig roll för kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen inom svensk bas- och tillverkningsindustri.

Ett gott exempel är de företagsforskarskolor som drivits vid Mittuniversitetet gemensamt med ett stort antal företag. Utöver forskarutbildade medarbetare ger de också positiva utvecklingseffekter för medverkande företag bland annat i form av effektiviseringar och produktutveckling.

Tillgång till forskning, kompetensförsörjning och kontinuerlig kompetensutveckling är en ödesfråga, inte minst för bas- och tillverkningsindustri med produktion och utvecklingsavdelningar utanför storstäderna.

Detta måste uppmärksammas av regeringen. Om fördelningen i den kommande forskningspropositionen skulle justeras så att Sveriges 16 nya universitet och högskolor fick åtminstone upp till 15 procent av forskningsmedlen, med ett tydligt krav på forskning i samproduktion med näringslivet, är vi övertygade om att det skulle stärka Sveriges konkurrenskraft betydligt.

Madelene Sandström

vd KK-stiftelsen

Anders Söderholm

rektor Mittuniversitetet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons