Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Låt den biologiska klockan få styra

Att något måste göras för att förbättra svenska elevers skolresultat är de allra flesta eniga om. Om hur detta skall göras råder däremot oenighet.

Annons

Nyligen presenterades Alliansens förslag om förlängd skolplikt och tidigare skolstart som en av flera lösningar. Tidigare skolstart är inget dumt förslag. De flesta jämförbara länder har tidigare skolstart än vi har i Sverige, och det tycks fungera utmärkt.

Små barn är ofta vetgiriga och har lätt för att lära, och de allra flesta svenska barn går redan i förskoleklass, så förändringen skulle inte vara särskilt drastisk. Givet att de tidiga skolåren anpassas efter barnens sociala mognad kan tidigare skolstart absolut fungera, men är långt ifrån hela lösningen.

De dåliga skolresultaten visar sig ofta senare, och de elever som kämpar för att klara av behörigheten till gymnasiestudier eller godkända gymnasieresultat är knappast hjälpta av tidigarelagd skolstart. Att resultaten sjunker i jämförelse med andra länders elever löses knappast heller av ett extra obligatoriskt skolår. Framförallt är det en kostsam lösning på ett problem som bör kunna lösas inom ramen för den befintliga nioåriga eller eventuellt kommande tioåriga skolplikten.

En betydligt billigare åtgärd, som naturligtvis inte löser hela problemet men som i praktiken skulle kunna göra stor skillnad, är att senarelägga skoldagens början. Stefan Löfven lär inte välkomna detta förslag, men en sak är säkert, och det är att de som är unga på 2000-talet inte har något att vinna på tidigare morgnar för sakens skull.

I flera år har forskare varit överens om att tonåringar har en senarelagd biologisk klocka. Någon gång i puberteten förändras sömnvanorna, och det har väldigt lite att göra med yttre faktorer. Tonåringar kan helt enkelt inte somna i rimlig tid för att orka stiga upp och vara utvilade när skoldagen normalt börjar. Och även de som går och lägger sig i tid har svårt att ta sig upp på morgonen och är onödigt trötta under skoldagens början, så pass att dagens första lektioner för vissa kan vara helt bortkastade på att försöka hålla sig vaken.

Förutom detta orsakar trötthet humörsvängningar, hos vissa tar de sig aggressiva uttryck, hos andra nedstämda, på gränsen till deprimerade.

De studier som gjorts angående den biologiska klockan hos tonåringar och senare skolstart har visat att ordningsproblem som sena ankomster, bråk och underlåtenhet att utföra det skolarbete som anvisas minskar stort när eleverna får sova en timma extra på morgonen.

Skolresultaten ökar, även om de skillnaderna inte varit lika tydliga som den arbetsmiljöförbättring det innebär för både elever och lärare att alla är lite mer utvilade när de kommer till skolan. Att senarelägga skoldagen är alltså ett bra sätt att skapa mer ordning och reda i skolan, allt enligt skolministerns önskemål. Och om ordning och reda är en förutsättning för bättre resultat i undervisningen görs än fler vinster för eleverna.

Att flytta tiderna är inte minst en enkel åtgärd som går att införa relativt omgående för elever i hög-stadiet och gymnasiet. Dessutom är det något som enskilda skolor själv kan ta initiativ till, utan att behöva vänta på nya lagar eller läroplaner.