Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Låt inte den nya skolutredningen haverera

Annons

Den närmaste tiden kommer Östersunds skolpolitiker fatta beslut i flera frågor som är avgörande för framtiden för skolutvecklingen i kommunen.

Jag är rädd för att om politikerna fattar felaktiga beslut utan att se till helheten så kan det leda till en mycket besvärlig situation för rektorer, pedagoger och elever i kommunen.

Låt mig förklara.

Vid sidan av onsdagens beslut om att dra i gång en ny skolutredning ligger ett flertal frågor som var för sig direkt kommer påverka skolorna.

För det första har majoriteten beslutat om en underfinansierad budget med tunga besparingskrav för barn- och utbildningsnämnden, vilket gör det problematiskt för nämnden att fatta beslut som innebär utveckling i stället för avveckling.

Under många år har dessutom budgetposterna för underhåll av skollokaler varit mer eller mindre obefintliga och inte kopplade till de verkliga underhållsbehoven som många skollokaler har.

Konsekvensen blir att nämndpolitikerna tvingas ta ställning till nedläggning av skolor som egentligen behövs eftersom det saknas pengar till underhåll. Vi kommer ihåg detta från de senaste årens debatter om Ope skola och skolan i Bringåsen.

Inom en snar framtid väntar samma debatt om Ångsta skola. Vid sidan av detta har bristande kommunikation mellan olika ”kommunala stuprör” lett till att det saknas elevplatser på Frösön.

Det krävs omgående beslut om permanenta lösningar eftersom planeringen av bostadsområden i Knytta och fortsatt inflyttning av barnfamiljer till Frösön samt en pågående generationsväxling inte kommer minska behovet av klassrum på ön.

Vid sidan av detta står vi inför två avgörande frågor – hur vi ska klara av att hantera integreringen av mer än 200 nyanlända skolbarn och hur vi ska förhålla oss till elevtal i klasserna.

I de senare frågorna krävs det att vi tar kloka beslut som är anpassade till de verkliga utmaningarna, och inte fattar ideologiska beslut om mindre elevgrupper som riskerar att bli både ologiska och samtidigt försämra förutsättningar för att barnen ska kunna gå på en skola i närområdet.

När det gäller integration är det av yttersta vikt att kommunen ger tillräckligt stöd till rektorer och pedagoger i form av exempelvis tolkstöd för att inte de utmaningar som oundvikligen medföljer integrationen ska ge negativa effekter.

Jag vill poängtera att jag är positiv till att fullmäktige beslutat om ett generöst flyktingmottagande, men vid sidan av behovet av nya bostäder får vi inte blunda för de utmaningar som detta ger skolorna.

Jag och Folkpartiet föreslår att den kommande skolutredningen ska ledas av kommunfullmäktige och inte av barn- och utbildningsnämnden. Anledningarna är flera.

En skolutredning ledd av nämnden innebär en svag koppling till fullmäktige som tar det slutgiltiga beslutet. Jag är rädd för att resultatet av en nämndstyrd skolutredning hamnar i precis samma situation som den som havererade häromåret.

En fullmäktigeberedning har direkt koppling till de politiker som i slutänden fattar de formella besluten och det leder till att medborgardialogerna blir mer direkta och att partierna inte säger en sak i ett sammanhang och en annan i ett annat beroende på vilken politisk stol man sitter på.

Den har dessutom ”större muskler” och kan lättare överblicka de samhällsstrukturella utmaningarna.

Min förhoppning är att politikerna i barn- och utbildningsnämnden på onsdag väljer att följa mitt förslag. Jag har tagit upp detta enskilt med såväl nämndordförande Björn Sandal som kommunstyrelsens ordförande AnnSofie Andersson, men inte fått något svar på hur man ställer sig till mina synpunkter.

Pär Löfstrand (FP)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel