Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Emma Høen Bustos: Vegetarianer är inte lantbrukarnas fiender – bra om fler rycks med av "Svegan"-trenden

Annons
Den utländska köttkonsumtionen minskar och allt fler handlar svenskt och närodlat. Emma Høen Bustos menar att lantbrukare till stor del har vegetarianer att tacka för utvecklingen.

Ett nytt år kommer ofta med nya löften. Nuförtiden är ett vanligt sådant att äta mindre kött, eller kanske rent utav sluta med animaliska produkter helt och hållet.

Att äta mindre kött är i regel ett bra beslut, både för miljön och hälsan. Men köttet är en känslig fråga, inte minst för de personer vars inkomst är beroende av djurhållning. På sociala medier är tonen ofta mycket hård: "Extremister", "intelligensbefriade kaniner", "grönsakshjärnor" är några omdömen jag läser om vegetarianer och veganer när jag bläddrar igenom inlägg i en grupp för lantbrukare på Facebook.

LÄS ÄVEN: Emma Høen Bustos: Bevara oss från moralistiska djurrättsaktivister som anser sig stå över lagen

Ilskan sitter djupt. Många lantbrukare anser att de får för lite heder (och för lite betalt...) för sitt slit med att sätta mat på svenskarnas bord.

Dessutom utsätts många gårdar för attacker av djurrättsaktivister som går långt över gränsen för rimlig opinionsbildning. I Avesta har till exempel en kaninuppfödare och hennes minderåriga dotter blivit uthängd med bild i en kampanj på sociala medier. Det är oacceptabelt.

Men alla vegetarianer är inte djurrättsaktivister. Och alla djurrättsaktivister är inte extremister. Faktum är att både lantbrukare och icke-köttätare skulle tjäna på en ökad förståelse för varandra och de mål de vill uppnå.

Det är sant att svenskt naturbeteskött bidrar till en rik biologisk mångfald. Bin, fjärilar, fåglar och växter är beroende av öppna landskap. Men i dag är ungefär hälften av köttet som äts i Sverige importerat. Dessutom bidrar annat kött än det från kor sällan till någon betesnytta.

Betande kossor bidrar till att hålla landskapen öppna. Foto: Martina Holmberg / TT

Samtidigt äter vi svenskar i genomsnitt så mycket kött att vi ökar risken för cancer, diabetes, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar.

Att ställa om till att äta en till största delen vegetabilisk kost och unna sig svenskt kött några få dagar i veckar är därför smart för både miljö och hälsa.

Här går utvecklingen i rätt riktning. Köttkonsumtionen minskar, men den svenska marknadsandelen för kött ökar. Och tro det eller ej, men den utvecklingen kan lantbrukarna delvis ha vegetarianerna att tacka för.

För visst är det så att de senaste årens diskussioner kring vegetarisk och miljövänlig mat har fått fler att tänka till om vad de faktiskt lägger på tallriken. Allt fler svenskar har blivit "Sveganer" – som väljer svenskt kött när det finns, och vegetariskt när det inte gör det. Det tjänar alla på.

Att vegetarisk kosthållning ökar i popularitet borde ur ett ekonomiskt perspektiv därför inte heller bara ses som ett problem, det ger ju också nya affärsmöjligheter för svenskt jordbruk. Även bönder måste uppfylla kundens önskemål, som ändras med tiden.

Nej, låt dom som inte vill äta kött inspirera andra till en mer ansvarsfull matkonsumtion, och de som vill äta kött på ett ansvarsfullt sätt lägga vad de vill på tallriken.

LÄS ÄVEN: Fler ledare och krönikor av Emma Høen Bustos

Mer läsning

Annons