Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oksanen: När försvarsbudgeten blev förhandlingsbricka om sociala frågor

Spelet om försvarets pengar är just alldeles för mycket ett spel. Ett spel som saknar kontakt med verkligheten, trots att det gått snart elva år sedan Georgienkriget och fem år sedan den olagliga annekteringen av Krim.

Annons
Det här är en ledartext av Patrik Oksanen som skriver om säkerhetspolitik för flera av MittMedias liberala och centerpartistiska ledarsidor. Patrik Oksanen är till vardags politisk redaktör Hudiksvalls Tidning och tf politisk redaktör Östersunds-Posten.

Svensk politik saknar fortfarande förmågan att göra en korrekt riskanalys av den tid som av experter beskrivits som den farligaste sedan Kubakrisen.

Inne i Helgeandsholmens kulvertar förvandlas riskanalyser och en geostrategisk värld i gungning till förhandlingschip i andra frågor eller för att se bättre ut än vad man är i det pågående Game of Rosenbad.

Det visar en neddykning i höstens budgetar för försvarsmakten som ledarsidan gjort inför Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen. Ledarsidan uppmanade redan i somras att partierna kunde lösa ut försvarsfrågan före valet, men blev inte bönhörd.

I den första delen före jul kunde ledarsidan berätta att Allianspartierna och regeringen var överens om att inte lägga mer pengar i övergångsregeringens budget för att istället växla ut det i praktiken, antingen i en övergångsregerings tilläggsbudget eller i det som i slutändan blev genom M/KD:s gemensamma budgetskrivning.

Olika Allianspartiers anslag i jämförelse med övergångsregeringens minimalistiska budget.  Grafisk sammanställning: Patrik Oksanen

När vi nu tittar på på detaljerna i budgetförslagen framträder ett intressant mönster. Som väntat ville Liberalerna se de största ökningarna till både förbandsverksamheten och anskaffning material och anläggningar. Med tillägg även för rekryteringsmyndigheten och MSB ligger L på 4,19 miljarder kronor för 2019.

Moderaterna landar på 3,90 miljarder kronor, med mindre pengar till förbandsverksamheten och materiel än vad L ger, men äter ikapp en del av gapet genom högre anlag till FRA, FOI och MSB än L.

Centerpartiet är på tredje plats totalt. Något mer till förbandsverksamheten än M, något mindre på materiel än M, men inga mer pengar till kringmyndigheterna gör att C landar 350 MSEK lägre än M.

Någonstans på nivå mellan C och L ska den uppgörelse om en tilläggsbudget som aldrig blev verklighet med S ha legat på.

Foto: Mattias Nurmela/Försvarsmakten

Den märkliga särlingen dock är Kristdemokraternas eget budgetförslag. Totalt kommer partiet upp i bara 1,1 miljarder kronor.

Förbandsverksamheten skulle ha fått 871 miljoner kronor. Inga nya pengar till materiel. Däremot pengar till en ny psykologisk myndighet och mer pengar till MSB. Men siffrorna är extremt låga i förhållande till partiets retorik och övriga Allianspartier.

Hur kunde det bli så här? Jo, för att försvarsbudgeten inte är på riktigt för partistrategerna. Efter olika turer kring hur budgetfrågan skulle lösa sig i höstas bestämde sig Kristdemokraterna för att svepa ihop en budget och sedan förhandla med M om gemensamma skrivningar.

Att det skambudet gick emot det egna partiets politik spelade mindre roll när man vid förhandlingsbordet kunde säga att du får mer päron, om jag får lite mer äpplen.

Eftersom KD räknade med att M ville ha mer pengar till försvaret än vissa andra frågor, så skaffade sig KD förhandlingshöjd i sociala frågor genom att ”skambuda” på försvaret.

Att det skambudet gick emot det egna partiets politik spelade mindre roll när man vid förhandlingsbordet kunde säga att du får mer päron, om jag får lite mer äpplen.

Det är inte konstigt att Bismarcks gamla citat om att en medborgare mår bäst av inte veta hur korv och lagar kommer till dyker upp när man följer spelturerna. Just den här gången gäller exemplet Kristdemokraterna, men problemet är mer generellt för svensk politik än partispecifikt.

Den här spelmentaliteten måste partierna lämna. När nu politiker, experter, tjänstemän och journalister möts i Sälen på Folk och Försvars Rikskonferens under dagarna tre är det hög tid att med skärpa påminna om skillnaden mellan allmänintresse och särintresse.

Och att de nivåer som dök upp i budgetförslagen är alla otillräckliga för vår tid.

Annons