Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oksanen: Staten har skuld i att byskolorna försvinner

Artikel 11 av 15
Stängningen av Kaxås skola
Visa alla artiklar

De försvinner i en förfärande takt över hela landet. Byskolorna, de mindre samhällenas trygghet och ryggrad. Sedan 2012 är siffrorna brutalt tydliga. De allra minsta skolorna, med färre än 50 elever, var över 800 för sju år sedan. I fjol var det bara 501. Över 300 skolor på sex år. Det är 50 nedlagda byskolor per år.

Annons
Det här är en ledartext av Patrik Oksanen,  tf politisk redaktör Östersunds-Posten (c).

Det visar siffror som Dagens Samhälle tagit fram. Under samma period ökar antalet skolor med över 400 elever. Stordriften, centraliseringen, går genom kommun-Sverige som en lie.

Det är lätt att skylla neddragningarna på kommuner som försöker få plus och minus att gå ihop. Nu pekar SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ut någon annan kommunerna som boven bakom byskoledöden, nämligen staten.

Till Dagens Samhälle säger utredaren Johan Henrik Bergström på SKL att det är skollagen som får en långsiktig utveckling att accelerera allt snabbare:

"I skollagen finns en hel räcka regler som sannolikt påskyndar försvinnandet av de minsta skolorna".

Krav som ställer till det för byskolorna är skollagens formuleringar kring behöriga lärare som har lärarlegitimation. Ett rikspolitiskt beslut som låter bra på papperet, men som gör det svårt för de minsta skolorna att få det personalfrågan att gå ihop. Med bara en eller ett par tjänster på skolan är det svårt att locka nyutexaminerade lärare från städerna, lärare som i sin utbildning normerats att det lärarlag och stordrift som gäller. Bergström i Dagens Samhälle:

"En ensamarbetsplats för lärare är inte attraktiv ur arbetsmiljö- eller kompetenshänseende. Nyutexaminerade lärare är vana att utbildas och utbilda tillsammans med andra. Det är där dynamik och utveckling sker".

När nationella skolpolitiker är på kommunala besök är inte sällan det som sägs vänliga ord om byskolorna. Desto mer tyst är den nationella nivån om att det är deras beslutade politik som driver på nedläggningskraften genom att sätta både regler och normer.

Kaxås skola är en av alla byskolor som nu hotas av nedläggning. Hur många finns kvar i mitten av nästa årtionde?

Det borde vara lätt att med dagens digital teknik och kvalitet på livesändningar gå att skapa större virtuella klassrum för lärare och elever att verka i. Lösningar som gör att sammanhang skapas och breddas, men som också bidrar till att lösa problemet med legitimerade lärare. Byskolorna skulle också kunna vara nationellt testlabb för artificiell intelligens som nyckel till framtidens lärande.

Skolan är en konservativ bastion. Idealet som tycks vara förhärskande är en lärare, ett klassrum.

Det är dags att bryta invanda mönster och skollagens pekpinnar om vi ska ha en landsbygd med skolor. Det behövs större kommunalt självförtroende för att utmana statens normer.

Annons