Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Ett extraval är dyrt, skadligt och lär inte lösa några problem

Annons

Senast 23 januari skall Sverige ha en ny regering, hoppas talman Andreas Norlén. Då planerar han att genomföra den fjärde omröstningen om statsministerposten – om en sådan behövs. Den tredje omröstningen skall hållas 16 januari.

Anmäl text- och faktafel

Om även dessa omröstningar misslyckas får talmannen ingen ny chans. Då säger grundlagen att det skall hålla extraval inom tre månader.

Ett extraval skulle troligen inte ge något av blocken en egen majoritet, och inte heller lösa upp de knutor som hittills har förhindrat att Sverige har fått en regering. Däremot skulle extravalet kosta runt 400 miljoner. Partierna måste därför göra sitt yttersta för att undvika ett extraval. Foto: Johan Nilsson, TT.

Detta vore i så fall ett stort misslyckande för Andreas Norlén. Men det vore också ett misslyckande för de politiska partierna.

Enligt Demoskopmätningen vill hela 42 procent av de rödgröna väljarna ha ett extraval.

Många väljare verkar däremot inte ha något emot ett extraval, i alla fall inte enligt den opinionsmätning från Demoskop som Expressen publicerade på måndagen. Enligt denna mätning vill 39 procent av väljarna ha ett extraval.

Det är en oväntat hög siffra. Det var väntat att många sverigedemokrater skulle vilja ha ett extraval, eftersom detta parti har gått fram något i opinionsmätningarna efter valet. Enligt Demoskop vill också 60 procent av SD-väljarna ha ett extraval. Mer oväntat var att stödet skulle vara så stort även i de rödgröna partierna. Enligt Demoskopmätningen vill hela 42 procent av de rödgröna väljarna ha ett extraval.

Det största frågetecknet gäller de tre alternativ som fanns att välja emellan

Det finns dock frågetecken kring denna mätning och hur väl den överensstämmer med verkligheten. Det största frågetecknet gäller de tre alternativ som fanns att välja emellan: 1) att Stefan Löfven väljs till statsminister efter att ha gått med på avregleringar i arbetsrätten, 2) att Ulf Kristersson väljs till statsminister för en M-KD-regering och 3) att extraval hålls. Många av de S- och V-väljare som ogillar förändringar i arbetsrätten kan till exempel ha sett ett extraval som det bästa alternativet, trots att de egentligen inte vill ha något extraval.

Det finns också många skäl för väljarna att vara emot ett extraval. Det främsta är att ett extraval varken lär lösa upp några knutar eller ge något av blocken en egen majoritet. Ett extraval lär till exempel inte få Socialdemokraterna att överge sin linje att rösta nej till alla statsministerkandidater som inte är socialdemokrater. Ett extraval får inte Moderaterna att börja vilja samarbeta med Miljöpartiet eller Socialdemokraterna. Och ett extraval gör inte att något parti blir mer intresserat av samarbete med Sverigedemokraterna.

Valmyndigheten har uppskattat att ett extraval kostar omkring 400 miljoner kronor att genomföra

Ett extraval innebär därför bara att det tar ännu längre tid för att Sverige att få en regering. Osäkerheten fortsätter, och nödvändiga beslut skjuts på framtiden. Det skadar svensk ekonomi och det svenska samhället.

Dessutom är ett extraval dyrt. Valmyndigheten har uppskattat att ett extraval kostar omkring 400 miljoner kronor att genomföra, något som skattebetalarna får bekosta.

Det är därför bra att Sverigedemokraterna verkar vara det enda partiet som eftersträvar ett nyval. Övriga partier måste nu göra sitt absolut yttersta för att hitta en lösning, till exempel genom att överge någon eller några av de låsningar som hittills förhindrat att en regering bildats.

Och troligen vill också en stor majoritet av väljarna undvika ett extraval, även om Demoskopmätningen tycks visa något annat. Med tanke på hur frågorna var utformade känns den mätningen inte helt trovärdig.

Mer läsning

Annons