Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: EU har slarvat bort smaken på snus

Annons

Många menar att vi talat för mycket om snuset då EU handlar om mycket mer. Vilket det gör. Men frågan är om vi inte talat för lite om snuset och det tobaksdirektiv det ingått i. Snus är den minst farliga tobaksprodukten, men den enda som är förbjuden i EU. Principerna om likabehandling på den inre marknaden gäller inte i det här fallet. Eller så handlar det inte om principer överhuvudtaget, utan bara om pengar. Det borde vi prata mer om.

Tobakslagstiftningen har stötts och blötts i tio år. När Europaparlamentet i våras röstade om direktivet blev resultatet att Sverige har ett fortsatt undantag av EU:s snusförbud. Däremot kan inte Danmark och Finland få samma undantag.

Redan när Sverige gick med i EU 1995 fick vi ett permanent undantag mot förbudet. Sedan dess har den svenska regeringen kommit med förslag till kommissionen om bland annat en enhetlig produktreglering för tobak, där Världshälsoorganisationens (WHO) riktvärden för olika substanser som finns i tobak används. Genom dessa riktvärden skulle ett förbud kunna läggas på de produkter som överstiger gränserna. Det svenska snuset ligger under dessa gränsvärden, och borde därför kunna säljas inom hela unionen.

Nå. Så blev det inte. När det kommer till snus så antog parlamentet med bred majoritet ett fullständigt undantag för de regler om tillsatser som kommer att gälla för andra typer av tobak. Mentolcigaretter i framtiden att förbjudas. Men det kommer att finnas möjlighet att få lakrits-, mint-, och whiskysmak på snuset. Vilket är högst rimligt, eftersom snus inte är tillåtet i EU så ska inte heller EU reglera hur det tillverkas eller vad det innehåller. Däremot ska köparen inte få veta vad det är för smak. Denna gubben-i-lådan-princip beror på en ren miss. Miljöpartisten Carl Schlyter, som är en av parlamentets ansvariga för förhandlingarna, medger att det är ett misstag.

– I hela denna process, under alla dessa år, var det ingen som tänkte på att vi också måste ändra i artikel 12, att man för snus också borde få skriva vad det är för smak. Det är alltså ingen som har tänkt på det under alla dessa år, säger Carl Schlyter till Sveriges radio.

Samtidigt så har alla dessa år med förhandlingar för länge sedan slutat handla om snus och tobak. Det är nämligen en av EU:s största muthärvor. Den före detta folkhälsokommissionären, John Dalli, avgick under 2012. En nära vän till kommissionären hade försökt få det svenska tobaksbolaget Swedish Match att betala 500 miljoner kronor för att Dalli skulle föreslå att lyfta det svenska exportförbudet för snus. Swedish Match anmälde händelsen, och en utredning av EU:s bedrägeribekämpningsmyndighet visade att kommissionär Dalli känt till kontakterna. Kommissionären fick avgå.

Men arbetet med tobaksdirektivet fortsatte som om inget hade hänt. Och i Bryssel började snacket gå om att Dalli hade blivit lurad av ondskefulla tobaksbolag. Även fast det just var ett tobaksbolag som hade anmält misstänkt korruption – och fått rätt av EU:s egna utredare.

Det jublas i vissa läger om att snuset är räddat. Men stilla firandet, och fokusera arbetet på att dylika skandalhistorier aldrig sker igen. Det är långt ifrån förnuftigt, historien om snuset i EU.