Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Folkhälsan är offret för regeringens snusjakt

Våra ärade politiker har framför allt två metoder att tillgå i sitt, till intentionen, världsförbättrande arbete. De kan rösta fram nya, förändra eller avskaffa lagar. De kan också lägga till, förändra eller avskaffa skatter.

Annons

I resultat handlar det om att påverka oss att förändra vårt beteende för att göra samhället som helhet lite bättre. Genom höjda bensinskatter vill man påverka våra bilvanor. Fler cyklar till jobbet eller köper en miljöbil om det blir dyrare att tanka med bensin eller diesel.

Väldigt få tar trots allt steget till att bli mer miljövänlig utan en yttre påverkan. Makthavarna resonerar på goda grunder att Insikten om ett miljöhot inte räcker till. Med handen på hjärtat är det trots allt ganska besvärligt att förändra ett invant beteende.

Men det finns också dåliga beteenden vi trivs med och som samhället därmed accepterar. Att supa till exempel. Alkoholens konsekvenser för samhället är väl kända. Svineri, våld med mera. De flesta har en fungerande relation till alkoholen. Därför är inte supen förbjuden i Sverige utan hårt beskattad i syfte att få oss att supa mindre.

En rimlig princip för politiken att anta är att ju skadligare beteendet är för samhället, desto dyrare ska det vara. Återigen exemplet bensinskatt. Om vi som samhälle inte tar betalt för skadorna bensin orsakar i dag kommer någon annan vara tvungen att betala för det i morgon.

Principen är logisk och rättvis. Den är också behjälplig i ett viktigt folkhälsoarbete. Priset för ett osunt liv landar hos sjukvården. Dessvärre har Sverige i dag en finansminister som inte är intresserad av ett rättvist folkhälsoarbete. För Anders Borg är skatt bara en intäkt till att finansiera satsningar av olika slag.

Borgs skattehöjningar på tobak, 22 procent på snus och fyra procent på cigaretter kommer leda till en folkhälsofarlig prisbild. En snusdosa kommer kosta 60 kronor efter höjd skatt. Ett paket med livsfarliga cigaretter bara 58 kronor.

Sedan 2006 har priset på en snusdosa mer än fördubblats.

Hans Gilljam är professor och ledande rökexpert. Han berättar att cigaretter är 100 gånger farligare än snus. Varje år dör 7 000 svenskar av rökning. Hela 800 tror man förlorar livet varje år till en följd av passiv rökning.

Något stöd i forskningen för att snus dödar finns inte.

7000 döda varje år mot noll döda varje år. Tyvärr syns inte denna skillnad i skadebild på priset. Och regeringen gör inget för att underlätta det.

Förföljelsen av snus i stället för cigaretten är därför inte särskilt folkhälsopolitiskt smart.

Snusförnuftigare i denna skattestrid verkar skatteutskottets vice ordförande Leif Jakobsson (S) vara. Han kallar regeringens förslag för "konstigt ur ett folkhälsoperspektiv". Socialdemokraterna vill höja skatten på snus och cigaretter med åtta procent vardera.

Om Socialdemokraterna får gehör för denna linje i riksdagen är ännu oklart. Men det är folkhälsan som får betala när snus blir dyrare än cigaretter.