Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: I EU rör sig besluten fram som en snigel

Min största huvudvärk som SVT-korrespondent i Bryssel var hemmaredaktions fråga blir det nu så här som det här mötet beslutat? och mitt svar blev njae, men det är ett viktigt delsteg mot ett slutligt avgörande och fick tillbaka återkom när det är klart.

Annons

Min största huvudvärk som SVT-korrespondent i Bryssel var hemmaredaktions fråga blir det nu så här som det här mötet beslutat? och mitt svar blev njae, men det är ett viktigt delsteg mot ett slutligt avgörande och fick tillbaka återkom när det är klart.

För att förklara EU brukar jag säga en förhandlingsorganism som lever 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, i alla rum och jag borde lägga till ... med en hastighet som en snigel.

För snigeln kolliderar med den uppkopplade världens krav på snabbhet, där ett ställningstagande är att tweeta eller gilla på Facebook. Just långsamheten och att samma frågeställning kan leva år efter år gör att press och medborgare tappar intresse.

Ni kommer kanske ihåg allt liv det var runt arbetstidsdirektivet och jourtiderna? Historien tar fart 2003 när EU:s domstol slog fast att all tid på jobbet var arbetstid.

EU-kommissionen föreslog därför ändringar av arbetstidsdirektivet, men sen dess har frågan gått i baklås. Fem års förhandlingar följde i Europaparlamentet och Ministerrådet. Här drogs också tullskydd för skotsk lax och italienska skor in i kohandeln. Inte så konstigt att dåvarande arbetsmarknadsminister Littorin kom ut rosenrasande efter ett möte, men varför han var arg fick jag reda på ett halvår senare.

För att det ska bli ett beslut så måste det finnas en majoritet i parlamentet och i ministerrådet som går i takt.

I takt gick verkligen inte den här frågan, så bollen kom tillbaka till kommissionen 2009 som försökte få arbetsmarknadernas parter att lösa det. Men 2013 gav man upp med det.

Frågan ligger just nu hos kommissionen, igen, som grubblar på hur man ska komma vidare. Det finns ingen tidsplan, men troligt är att ett nytt försök kommer under den kommande mandatperioden. Kanske blir det då färdigtröskat av parlament och ministerråd runt 2020, om man kommer överens... Och längs vägen kommer det att vara många snigelsteg mot ett nytt regelverk som kommer att påverkar brandmän i Åre, arbetare i Bräcke och vårdbiträden i Östersund på 2020-talet.

Långsamheten och komplexa konflikter samtidigt som förhandlingskulturen som tar små steg mot lösning bidrar till att frågorna inte följs av svenska medier. I förlängningen innebär det att vi alla mister vår möjlighet att påverka en fråga medan tid ännu är. När det är klappat och klart kan det dröja ett par decennier att ändra ett beslut.