Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Vi ska ha högre löner

Sverige utmärker sig som land med att ha väldigt låga löneskillnader. Samtidigt vill drygt 70 procent av svenska folket att löneskillnaderna ska minska enligt en SIFO-undersökning.

Annons

Inställningen är enkel att förstå. Människor upplever att utfallet av de livsval man gör blir för olika.

Hög lön, kåk och vrålåk är inte en mänsklig rättighet men det gör livet enklare att leva. Och det är svårt att kalla det en ytlig önskan till den som inte har. Lön är trotts allt välfärd och de jämtländska årslönerna ligger tyvärr i botten om man jämför med rikssnittet.

Frågan är hur upplevelsen av löneskillnadernas problem ska hanteras.

Med fler som utbildar sig, utbyggd finanssektor och en omvandling där Sveriges ekonomi blir allt mer globaliserad så är löneskillnaderna en naturlig följd.

Det går att hålla tillbaka de som tjänar bäst genom högre skatter men det gör inte vardagen enklare för de som har lägre inkomster.

Jobbskatteavdraget, som kritiseras från vänster har haft en obestridlig positiv effekt för de med lägst inkomster. Det är också därför Socialdemokraterna accepterat avdrag efter avdrag i efterhand.

Även om den politiska prioriteringen hade varit annorlunda så har skattesänkningarna haft en positiv inverkan på människors privatekonomi.

Hur mycket pengar man har i plånboken avgörs av två saker. Vad man har för lön och hur stor andel av lönen som går till skatter.

De relativt sätt, låga årslönerna i Jämtland mot rikssnittet har flera förklaringar. Dels, den höga andelen småföretagare - och företagsamhet i Sverige är inte direkt garanterat ett guldbeklätt klondike. Sen att många arbetar i offentlig sektor och inte arbetar heltid. Säsongsarbete och låg andel högskoleutbildad arbetskraft förklarar också Jämtlands situation.

Som arbetstagare har man bättre förutsättningar för en högre lön när man förhandlar med en ny arbetsgivare än vid det årliga lönesamtalet på sin befintliga arbetsplats. För den välutbildade är lönekarriären därför enklare att genomföra. Kvalificerad arbetskraft i Sverige är betydligt mer lättrörlig än inom andra yrkesgrupper och man har enklare att byta jobb.

Jämtland blir inte bättre av att toppen på löneberget hyvlas av, i stället bör politiken fokusera på att lyfta botten.

Bättre livschanser kommer genom bättre jobb. Genom ett förstärkt företagsklimat och en bättre situation för de som arbetar inom omsorgen ges människor chansen till mer pengar i plånboken.

Med bättre villkor och arbetsmiljö för vårdpersonalen både kan och vill man arbeta längre. Med fler och växande företag finns det fler jobb att välja mellan.

Det går inte nog att understyrka betydelsen av ett universitet i Östersund och att dess kontakter med den lokala arbetsmarknaden förbättras. Många unga flyttar hit för att studera, med rätt jobbchanser efter examen stannar de kvar.