Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är kön verkligen den främsta egenskapen för att definiera en människa?

Kvoteringsförespråkarna och representationsfeminismen vädrar åter morgonluft när Allbright publicerar sin rapport.

Annons

Allbright heter en stiftelse som verkar för fler kvinnor i svenskt näringsliv. En gång per år släpper de sin rapport där de granskar börsbolagens styrelser och hur könsrepresentationen ser ut. Allbrights verksamhet styrs av en grundläggande värdering om att jämställda bolag är bättre bolag, och säger sig vilja inspirera till förändring, vilket i sig låter bra.

I måndags var det så dags för rapporten att släppas, och under hela dagen fick Allbright mycket uppmärksamhet. Samtidigt var jämställdhetsministern i en stor intervju och öppnade för lag om kvotering till bolagsstyrelser till 2017.

Om man är av åsikten att företag som har en jämn könsrepresentation är bättre företag är det väl rimligt att man opinionsbildar för denna åsikt. Men så fort de här frågorna kommer upp på bordet och så fort representationsfeminismen går loss på en sådan sak som bolagsstyrelser blir argumentationen ganska snabbt svajig.

Låt oss börja med antagandet att jämn könsrepresentation gör bättre bolag. För det första finns det få konkreta bevis för det påståendet. För det andra uppstår lätt än sen-frågan. Om nu ett visst koncept var så framgångsrikt borde rimligen alla företag vilja följa det. Om de inte vill göra så får de väl skylla sig själva. Det är inte statens uppgift att gå in och bestämma vilka strategiska beslut ett företag ska ta. Vidare kan alla som är engagerade i denna metod starta ett eget företag idag om de nu tror sig ha en konkurrensmässig fördel, makt är delvis något man kan ta sig.

Fråga numer två som man ställer sig handlar om varför just kön egentligen skulle innebära en viss representationsgrad. Är alla män mer lika varandra för att de är män? Om vi får in ytterligare fem kvinnor som också kommer ur överklassen och har gått på samma fina skolor i en styrelse, har vi då verkligen fått mångfald? Kvoteringsförespråkare är svaret skyldiga huruvida de seriöst tror på könsessens och kön som den främsta egenskapen för att definiera en människa.

Det finns ett enda argument mot just kvotering som egentligen är det enda man behöver. Staten har inte rätt att gå in och bestämma så mycket över privata företag för det skulle bli en allt för grov kränkning av äganderätten. Men även när man inte efterfrågar direkt kvotering, vilket inte Allbright gör, så uppstår fortfarande liknande frågor kring deras metod och syften. Den frihetliga bör alltid ställa sig skeptisk till all form av essentialism där man tror att en person kan representera en annan person bara för att de råkar dela något sådant som kön.

Mer läsning

Annons