Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kanske är en renodlat statlig skola att ta fasta på.

/
  • Läsning har varit en svensk paradgren, men läsförståelsen tycks nu ha försämrats bland svenska 15-åringar. Det här visar den årets Pisa-rapport, som känns katastrofal med svenska mått mätt.

Det verkar i alla fall inte kunna bli sämre än nu.

Annons

Nu vill det till att Jan Björklund (FP) och regeringen får den nya svenska skolreformen på plats. För det brådskar. Det här visar årets Pisa-undersökning kring världens ungdomars kunskapsnivå, där svenska 15-åringar åter tappar mark. Inte ens i den tidigare svenska paradgrenen läsförståelse hänger vi med.

Finland är åter i topp. År efter år tycks finländska ungdomar profitera på en framgångsrik inhemsk utbildningsplattform som lägger grunden till en väldigt hög kunskapsnivå hos barn och ungdomar.

Sämre går det för Sverige. I den förra Pisa-undersökningen för tre år sedan, halkade Sverige tillbaka rejält i jämförelsen med andra länder. Och inte går det bättre denna gång. Tvärtom visar det sig att läsförståelsen hos svenska 15-åringar inte alls håller måttet i jämförelse med andra europeiska och asiatiska länder. Det är för många som inte alls tillgodogör sig den utbildning som ges, och klyftorna kring kunskapsnivåerna vidgas därmed allt mer också inom de 290 svenska kommunerna.

I går kommenterade ett samfällt svenskt utbildnings- och politikeretablissemang uppgifterna som ”katastrofala”, att det nu behövs ”nationell samling” och att ”situationen blivit ohållbar”.

Enkelt är att hålla med alla dessa så kallade experter, men svårare tycks vara att verkligen kunna sjösätta en svensk skola där tillräckligt många också når den utbildning som behövs, inte minst för att kunna ta sig vidare in på gymnasiet.

Längst i eländeskören gick i går Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi vid KTH, som hävdar att resultatet av Pisa-undersökningen på sikt är starkt negativt för svensk konkurrenskraft. Han ser framför sig färre välutbildade svenska ungdomar och i ett läge där arbetskraftsbrist redan hotar kommer företagens möjligheter att kunna rekrytera att minska ytterligare. Urvalet blir helt enkelt för glest.

Genomgående visar alltså svenska 15-åringar sämre resultat: I läsförståelse hamnar de på en genomsnittlig nivå, från att tidigare ha legat över snittet. I naturvetenskap presterar svenska ungdomar för första gången under OECD-snittet. Och i matematik ligger eleverna på en genomsnittlig nivå, efter att i den förrförra Pisa-undersökningen 2003 legat över det internationella snittet.

Utvecklingen är skrämmande. Nu får Sverige inte bara snacka om problemet, utan åtgärda alla brister. Men det är förstås inte helt enkelt. Gunnar Wetterberg representerar Saco. Hans tes är att kunskapsnivåernas urholkning pågått i 30–40 års tid. Stämmer det lär återgången vara som ett vända en oceanångare. Kanske är en renodlat statlig skola att ta fasta på. Det verkar i alla fall inte kunna bli sämre än nu.

Fotnot: Pisa står för ”Programme for international student assessment” och genomfördes första gången 2000.

Mer läsning

Annons