Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lisa Johansson: ÖFK:s "bortaspöke" – dags att analysera problemet och ta död på det

KRÖNIKA

Ineffektivt, slarvigt, dåligt passningsspel och ofokuserat. Vad var det för lag som mötte Kalmar på lördag eftermiddag egentligen? Det var i alla fall inte det ÖFK vi vant oss att se på Jämtkraft arena, och definitivt inte det ÖFK vi vill se. Inte det ÖFK som vi känner.

Första halvlek föll ihop totalt- ingeting fungerade. Men Björn Hamberg, Graham Potter och Billy Reid med flera har en hel del material att analysera - om hur ÖFK inte ska spela. Andra halvlek var bättre. Men mållös.

Det fanns ljusglimtar. Dennis Widgren var en av dem, Saman Ghoddos likaså. Men saker som utbildade fotbollsspelare ska ha i ryggmärgen satt inte överhuvudtaget: passningar slarvades bort, rensningarna blev för klena, bollmottagningarna satt inte där. Men en dålig match kan alla ha. Det stora problemet är att ÖFK inte spelar bra på bortaplan, och det sägs utan att förringa insatsen från ett effektivt och disciplinerat Kalmar.

Två vinster har ÖFK noterats för på bortaplan den här säsongen. Skönt att den statistiken inte också gäller på hemmaplan för då skulle sejouren i allsvenskan bli lika kort som olyckskorparna siade om.

Att hela tiden tala om den negativa bortatrenden kan vara ett farligt effektivt verktyg för att bryta ner gruppens självförtroende.

Enligt Saman Ghoddos saknas en riktig målgörare i laget. Hade det funnits det hade de vunnit matchen mot Kalmar, menar han. Jag håller förvisso med men skulle säga att det saknas mer än så. Absolut behövs rutinerade och vassa målgörare, men jag är personligen inne på Graham Potters linje: hela gruppen måste höja sig, som ett kollektiv. För att de ska kunna spela som de gör hemma även på bortaplan - och ta poäng. Det är som kollektiv de är bäst och starkast, som ett väl fungerande maskineri, vi har sett det.

Frågan är varför ett lag som bjuder på högklassig fotboll på hemmaarenan inte kan prestera borta. Är det nervositet? Handlar det om trygghet eller någon annan form av psykisk låsning? Det verkar ingen kunna svara på. Hade Graham Potter och hans team vetat hade det inte sett ut som det gjorde mot Kalmar och under så många andra bortamatcher. Och Ghoddos hade kanske inte saknat en målgörare.

Säkerligen hjälper det inte att prata om "bortaspöket". Kanske är det så enkelt att det efter de första förlorade bortamatcherna satte sig i huvudet. Det har blivit en sanning: "ÖFK fixar inte bortaplan". Att hela tiden tala om den negativa bortatrenden kan vara ett farligt effektivt verktyg för att bryta ner gruppens självförtroende. Om det är fallet måste det självförtroendet byggas upp igen.

Oavsett: det viktiga nu är att identifiera problemet och vända trenden. Inspektera elementen, analysera spelet, analysera träningsdräkterna, strumporna och spelarnas frisyrer och matvanor om det behövs. För vi vet att potentialen och kapaciteten finns i var och en av ÖFK-spelarna och i organisationen. Men om ÖFK ska utvecklas till ett topplag i allsvenskan, som ambitionen säger, krävs det att allt det som stämmer hemma finns med borta.

LÄS MER:

Saman Ghoddos om "bortaspöket": "Vi saknar en riktig målgörare"

Potter om kungaparet och förlusten mot Kalmar: "Måste förbättra kollektivet"

ÖFK klappade ihop mot hungrigt Kalmar – missade välbehövlig trepoängare

ÖFK hade flertalet chanser men förlorade mot Kalmar– så var matchen minut för minut

Tung avslutning på första halvlek för ÖFK – två insläppta mål på två minuter