Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ljuv musik i Sikås

/
  • Det stämde till 100 procent redan när Robert Sadura och Maria Österberg spelade tillsammans för första gången i Malmö 2005. Nu har de gett ut sin första cd och fortsätter skapa musik i EFS-kapellet i Sikås.Roberg Sadura och Maria Österberg hyr EFS-kapellet i Sikås.

En handskriven lapp på en anslagstavla. Det var vad som behövdes för att Robert Sadura och Maria Österberg 2005 skulle hitta varandra i ett Malmö där båda studerade och sökte medmusiker.

Annons

De bestämde sig för att provspela ihop. Och på den vägen är det.

– Det stämde till 100 procent direkt. En fantastisk upplevelse. Vi skapade musik oavbrutet i flera månader och den processen är fortfarande grunden, säger Maria.

I dag är de föräldrar till 8 månader gamla tvillingarna Noel och Leon, bosatta i Sikås, där även Marias mamma är uppvuxen och numera bor – och nyss har de släppt sin första cd under artistnamnet "Inside Orchestra".

– Det mesta materialet på skivan är våra första kompositioner. Vi har ett 60-tal stycken som väntar på att bli inspelade, det räcker till minst ytterligare två cd, men vi kände att vi måste få ut de här sakerna först, säger Robert.

Boendet är okonventionellt, familjen hyr övervåningen på EFS-kapellet i Sikås, i praktiken den tidigare prästbostaden, där de installerat inspelningsutrustning och instrument mitt bland barnsängar och köksutrustning.

En trappa ner finns kyrksalen där EFS-församlingen har sina regelbundna möten, där finns tramporgel och även en stor flygel som skänkts till Robert:

– Ett fantastiskt erbjudande från teaterföreningen i stan, den har utmärkt ljud, även om den behöver stämmas. Och vi har god relation till församlingen även om vi inte är troende i traditionellt kristen mening.

Att deras vägar skulle korsas är på pappret oväntat. Robert är uppvuxen i polska Lodz där han fick gedigen utbildning som klassisk pianist:

– Men jag ville ut ur den ganska trånga och hierarkiska klassiska miljön, jag älskade den jazz som var förbjuden i Polen och ville leka mig fram.

Oscar Peterson, Ray Charles, Bill Evans var några som vände upp och ner på hans musikaliska universum. Så småningom kom Robert till Sverige och började studera musik både i Göteborg och senare i Malmö:

– När jag träffade Maria upptäckte jag också gitarren, vars sträng blev en rent sensuell upplevelse, att kunna bända ljudet och känna beröringen av instrumentet och samklangen var en helt ny upplevelse.

Maria har en helt motsatt bakgrund, helt självlärd med andra musikaliska upplevelser:

– Jag gillade visserligen också Ray Charles, soul och sådan musik. Men uppvuxen i Umeå kom jag i kontakt med den radikala politiska punken, som har ett annat sätt att närma sig musiken.

Detta smälte dock samman sömlöst när de började experimentera tillsammans utifrån Roberts grundklanger och Marias sätt att leta melodier.

Exakt hur melodierna byggs upp har de svårt att riktigt peka ut, men Maria skriver alla texter och gör sången, medan Robert bygger grunden på instrumenten, mycket handlar om loopar och klanger.

Debutskivan har en häpnadsväckande ren ljudbild och låter som om den är inspelad i en professionell studio:

– Kul att höra. Vi har haft bra mikrofoner och jag har successivt lärt mig inspelning och produktion genom att prova mig fram. Det finns bra program på nätet så det gäller att testa och testa, säger Robert.

Tekniken gör att man numera kan producera musik hemma i datorn, det är främst fråga om program och mikrofoner. Och Robert har lagt ned många timmar på att finslipa det inspelade.

– Det handlar om att kasta sig ut i något som vi utforskar hela tiden. Man söker ett flöde och överlämnar sig när det väl uppkommer, säger Maria.

– Vi improviserar fram allt, söker det spontana där man släpper sig själv och lämnar egot, det är en märklig upplevelse, liknar en total kärlek.

Maria erkänner samtidigt att hon är mycket självkritisk, det tog lång tid innan hon alls kunde tänka sig att sjunga offentligt. Men nu går det allt bättre och "Inside Orchestra" har gjort ett antal spelningar i och runtomkring Sikås.

– Det finns ett fantastiskt musikaliskt klimat i byn, det är ingen slump att man talar om "Musikås", musiken spelar stor roll här.

Maria låter texterna spegla känslor, ibland forsar orden fram, hon kan känna flöden som påminner om Rimbauds skrivande, andra gånger struntar hon i texten.

Men din sångstil har influenser av soul?

– Absolut, sådana som Angie Stone, Lauryn Hill och Eryka Badu har spelat stor roll.

Jag tycker det finns likheter med exempelvis Imogen Heap?

– Hm, hon är lite för kommersiell för min smak, säger Maria.

Robert nämner D’Angelo, fast bara fram till dess att han förlorar sig i falsettorgier.

Det senaste året har Inside Orchestra spelat vid tiotalet tillfällen i kyrkor i Mellersta Norrland, inte för att de båda är religiösa, men för att församlingarna av tradition satsar på musik och ofta har råd att betala för livespelningar.

– Just nu domineras livet av två små pojkar som tar vår tid. Men självklart vill vi komma ut med vår musik. Vi fortsätter skapa och då är det kul att möta en publik.

Annons