Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Löfvens Ju-Jutsuspark mot arbetslösheten

Herr statsminister har inte bara en bakgrund inom IF Metall som gammal fackpamp.
För 30 år sedan var han också en Ju-Jutsumästare i Örnsköldsvik.

Annons

Ju-Jutsu är en japansk kampsport som går ut på att besegra sin motståndare med så lite kraft som möjligt. Kanske var det med ett Ju-Jutsubälte knutet runt kostymbyxorna som Stefan Löfven meddelade att man nu ska attackera arbetslösheten".

Regeringens strategi för att bekämpa arbetslösheten har en del gemensamma nämnare med Ju-jutsufilosofin om minsta möjliga kraft.

Jobbpolitiken är till stora delar bra. Men regeringen verkar dessvärre tro att arbetslösheten är ett resultat av en svag ekonomisk konjunktur och inte ett strukturellt problem på den svenska arbetsmarknaden. Satsningarna blir därför, precis som Alliansens tidigare förda jobbpolitik delvis felriktad och kommer missa målet. Sverige har under en lång period som stäcker sig över flera regeringar haft ett högt utanförskap för främst två grupper i samhället; ungdomar och invandrare.

Det finns en risk att regeringen på kort sikt minskar arbetslösheten men inte lyckas lösa det långsiktiga utanförskapet på den svenska arbetsmarknaden. Kortsiktiga lösningar behöver inte vara fel i sig – det finns stora grupper som lever i ett utanförskap och behöver hjälp. Dessa personer behöver en lösning nu, inte i framtiden. Men om man inte löser det strukturella utanförskapet kommer problemet dyka upp igen med nästa generation. För att lyckas med det måste man våga studera omställningspolitiken och ta ett rejält grepp om arbetsförmedlingens misslyckande. Vidare behövs en översyn av både arbetsrätten och skattesystemet. Samtliga är politiskt laddade områden som en svag minoritetsregering knappast vågar hantera i dagsläget.

Därtill ligger en stor del av ansvaret på arbetsmarknadens parter. Främst Svenskt Näringsliv och LO som först och främst måste komma överens om bättre spelregler på arbetsmarknaden.

Förslagen bör därför utvärderas utifrån vad de är; en kortsiktig lösning på ett långsiktigt problem.

Det är utbildningssatsningar i benet som ska rikta Ju-jutsusparken. Satsningarna är till karaktären traditionell och brukar lyftas fram varje gång politiken ska agera på ett långsiktigt problem med kortsiktiga lösningar. Det handlar om utbyggda platser inom yrkeshögskolan och högskolan samt ett starkare komvux. Särskilt satsningarna på komvux och yrkeshögskolan är ett effektivt sätt att stärka integrationen. Men i förslaget finns dessvärre en övertro på svenska högskolor och universitet.

Högskolan är i dag tillräckligt stor. Och om personer som befinner sig i ett utanförskap hade ett sug efter att bli lärare eller civilingenjör så skulle de redan i dag befinna sig på närmsta campus och plugga inför tentan. Platserna finns nämligen redan.

Resurserna hade med fördel kunnat användas till att starta fler yrkeshögskolor i stället. En utbildningsform som faktiskt garanterar sina studenter jobb efter avslutad utbildning.