Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lokaltidningen är det som behövs för en levande demokrati

I sitt första uttalande sa den nya demokratiministern Alice Bah Kuhnke att hon vill förnya demokratin. Men det kan räcka med att tillämpa den som finns.

Annons

Jag tänker närmast på den nya rapport från Jordbruksverket som visar att:

• Var tredje lokalredaktion har lagts ner de senaste tio åren.

• Var fjärde dagstidningsjournalist försvunnit under samma tid.

Tidningarnas granskande funktion är ett vaccin mot samhälleliga sjukdomar, som maktmissbruk och korruption, bara vetskapen om att någon håller koll gör att politiker och tjänstemän skärper sig. En annan konsekvens av neddragningarna är att färre berättelser når nationella media, så osynliggörs stora delar av landet.

Men lokaltidningen är något mer, Hälsingetidningars chefredaktör Gunilla Kindstrand har skrivit: ”En lokaltidning är en känselkropp med relationstrådar som letar sig långt in i människors liv och historia. Den är ett kollektivt minne om gator och torg, om politiska svek och överraskningar”.

Så satte hon fingret på lokaltidningens själ och djup, något som gått många storstadsbor förbi. Där finns inte samma tidningstradition. DN och SvD når ut, men snöar ändå in på Stockholms innerstad och läsargrupper med ångbastu och teppanyakihäll. Lokaltidningarna levererar sportresultat från alla serier, mötesreferat och delar ut kulturpris, de är sina läsares sällskap på stora och små kultur- och idrottsevenemang, ofta arrangerade av det lokala föreningslivet och ideellt arbetande eldsjälar.

Det bör ses i ljuset av en samhällsutveckling som allt fler varnar för: Att samhället faller sönder i mindre gemenskaper utan samhörighetskänsla med en större helhet eller tillit till personer utanför den egna gruppen – så identifierades problemet av regeringens Framtidskommission för ett par år sedan. När kommissionen behandlade det civila samhällets (föreningsliv, ideellt engagemang med mera) betydelse för sammanhållningen, diskuterades exempelvis tankesmedjor, men lokaltidningar nämndes inte alls.

Jordbruksverkets nya rapport bekräftar att den minskade medianärvaron påverkar den lokala identiteten. Människor får inte plats i de gemensamma referensramar som de lokala medierna bidrar till, står det. Ändå är det aningslöshet som hittills präglat politikernas icke-agerande i tidningskrisen. När den tidigare kulturministern, Lena Adelsohn Liljeroth, tillfrågades, sa hon något i stil med att det blir tufft i en övergångsperiod.

Självklart ska man blicka framåt, men minst lika viktigt är att slå vakt om det som finns. Lokaltidningarna hjälper till att skapa sammanhang och delaktighet, som en levande demokrati behöver.