Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

M och S har sämst miljöpolitik

Är du alliansväljare med klimatintresse? I så fall är Centern partiet för dig.
Föredrar du ett parti som fokuserar på naturvård och skydd för biologisk mångfald? Då är Folkpartiet ditt naturliga alliansval. I alla fall om man ska tro Naturskyddsföreningens partigranskning.

Annons

För den miljöintresserade vänsterväljaren rekommenderar Naturskyddsföreningen Miljöpartiet eller Vänsterpartiet, medan de båda jättarna i svensk politik får rött kort.

– Moderaterna och Socialdemokraterna är sänken i miljö- och klimatpolitiken. Småpartierna blir ofta överkörda, säger Johanna Sandahl, som i juni valdes till Naturskyddsföreningens första kvinnliga ordförande.

Inför det stundande valet har Naturskyddsföreningen erbjudit alla riksdagskandidater chans till miljömärkning. Dels för att sätta miljöfrågan i fokus under valrörelsen, dels för att den miljöintresserade väljaren ska kunna hitta sin kandidat. I dagsläget finns cirka 700 politiker på listan, från alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna – en certifiering som mycket väl kan ge utdelning på söndag.

För även om miljö och klimat sällan är högst upp bland väljarnas prioriterade frågor inför riksdagsval, brukar de kvala in på plats fyra till sju – efter skolan, jobben och sjukvården. Dessutom har många sannolikt vårens Europaparlamentsval i färskt minne, där miljö och klimat seglade upp som solklar etta när väljarna rankade sina valfrågor. Och när Som-institutet frågade väljarna vad de är mest oroliga för i framtiden, hamnade miljö- och klimatfrågorna i topp.

Det här visar sig inte alltid i den politiska vardagen.

– Med tanke på hur angelägen klimatfrågan är befinner den sig inte särskilt högt upp på dagordningen. Det är alldeles för tyst från alla partier, säger Johanna Sandahl.

Det beror sannolikt delvis på tidsperspektivet. Medan ett beslut om rut-avdrag i dag, gör att många börjar köpa städning i morgon, ger ett klimatbeslut ofta synliga effekter först efter mandatperiodens slut. Enligt Johanna Sandahl är detta särskilt problematiskt när långsiktiga miljösatsningar tycks stå i konflikt med kortsiktiga intressen – som jobb. Bra miljöbeslut kan helt enkelt ge negativa utslag i opinionen.

Glädjande nog finns det dock minst en konkret miljöfråga under nästa mandatperiod, där svenska toppolitikers faktiska insatser tämligen omgående kommer att kunna synas i sömmarna. På FN:s klimatkonferens i Paris i december 2015 ska världens länder – förhoppningsvis – enas om ett bindande klimatavtal.

– Det är den största internationella frågan för miljön under nästa mandatperiod, säger Johanna Sandahl.

Avtalet är en utmärkt utgångspunkt för en duell mellan Fredrik Reinfeldt (M) och Stefan Löfven (S): Vad tänker du göra, om du är Sveriges statsminister under klimatförhandlingarna, för att få till ett klimatavtal i världsklass?