Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Många skolor måste rustas upp under sommarlovet

Kommunen satsar på nyinvesteringar men ligger efter när det gäller underhållet på befintliga fastigheter. På Norra skolan går verktygen varma i sommar, för att hinna i kapp med den nödvändiga upprustningen innan eleverna är tillbaka i skolbänkarna.

Annons

Norra skolan rustas upp med fönsterbyte och målning av hela huset och taket. Samma sak gäller Marieby skola och Vallaskolan. På Tavelbäcksskolan ska tillgängligheten fixas. Allt måste vara klart innan skolklockorna ringer igen i slutet av augusti.

– Mycket av arbetet kan inte göras när barnen är i skolan, efter som det är så mycket buller, säger Jörgen Åkerström som är underhållsingenjör på Östersunds kommun.

I en rapport från den tekniska förvaltningen på Östersunds kommun konstateras att kommunen ligger efter med underhållet på sina fastigheter. Det gäller inte bara skolor, utan också äldreboenden och kontor. Enligt rapporten beror det på ökade sparkrav och ett begränsat utbud av exempelvis målningsentreprenörer. De kommer också fram till att man ska bygga så underhållsfritt som möjligt vid nybyggnationer i framtiden, för att hålla kostnaderna nere.

I turerna kring skolnedskärningar var kostnaderna för underhåll en central fråga. Kommunen ville först lägga ned Bringåsens skola för att den hade kostsamma renoveringsbehov, men beslutade till slut att behålla den och rusta upp den för 10 miljoner kronor under två år.

Sommarlovet blir högsäsong för att fixa upp och renovera kommunens skolor. De tre senaste åren har kommunen lagt mellan 30 och 35 miljoner på fastighetsunderhåll. Utöver sommarprojekten görs ett löpande underhåll av tekniska förvaltningens arbetsledare och fastighetsskötare.

– Vi vill behålla funktionen på våra fastigheter och se till att det inte blir dyrare i längden. Nu med fönsterbytena blir det dessutom mindre energiåtgång, säger Jörgen Åkerström.

Underhållet beräknas kunna bli mer kostnadseffektivt om det planeras och utförs i god tid. Då slipper man förhoppningsvis akuta åtgärder med kort varsel för evakuering, något som kan skapa osämja och missnöjda hyresgäster. Bristande underhåll kan i längden också leda till exempelvis kostsamma fuktskador.

Trots planering klarar inte kommunen att helt uppnå de rekommendationer och riktvärden som ges om underhållskostnader av Repab fakta. Deras rekommendationer är till för att hjälpa företag och fastighetsägare att upprätthålla fastigheternas skick och undvika extra kostnader på grund av skador.

Enligt tekniska förvaltningens rapport kan ambitionsnivån sänkas utan att fastigheternas livslängd förkortas. Byte av nätstängsel och grindar ska till exempel bytas med 25 års mellanrum i stället för 17 år, som är rekommendationen. Ommålning av träpaneler och fönster ska ske med 15 års mellanrum i stället för 8 år. Undantaget om något går sönder eller skadegörs.

– Det går ju att göra hur mycket som helst, vi använder den budget vi får till bästa förmåga. Varje år prioriteras vilka åtgärder som ska göras, säger Jörgen Åkerström.

Som räkneexempel kan man ta en utvändig renovering av Kastalskolan, som med kommunens egna riktvärden kommer kosta 31 kronor per kvadratmeter och år, i stället för det allmänna riktvärdet på 33 kronor.

Som ÖP tidigare berättat investerade Östersunds kommun mest pengar per invånare och år mellan 2007 och 2012. Detta enligt en rapport från Kommuninvest som publicerades i juni. Däribland finns satsningarna på Storsjöbadet, idrottsarenor och äldreboenden, dessutom räknas Jämtkrafts investeringar med i slutsiffran. Sveriges kommuner och landsting menar att urbanisering kan vara en del i att kommuner tvingas satsa på skolor, äldreboende och infrastruktur.

– Människor flyttar inom kommunen från mindre byar till centralorten, där kommunen måste investera i skolor medan småskolor på landsbygden inte får tillräckligt elevunderlag, säger Annika Wallenskog på Sveriges kommuner och landsting till tidningen Dagens Samhälle i samband med Kommuninvests rapport.

Kommunernas investeringar uppgår årligen till cirka 90 miljarder kronor per år enligt rapporten. Kommuninvest menar att svenska kommuner är inne i en period då det krävs mycket restaureringar av gammal infrastruktur och samtidigt många nyinvesteringar.