Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Marcus Åsling: De flesta vill förbjuda religiösa friskolor

Socialdemokraterna går till val på att förbjuda religiösa friskolor och svenska folket håller med.

Enligt en undersökning från Novus vill hela tre av fyra svenskar förbjuda religiösa friskolor. Det är inte särskilt konstigt. För de allra flesta innebär en religiös friskola att undervisningen är påverkad av religionen, till exempel läran om evolutionsteorin. I själva verket är inriktningen endast konfessionell. En konfessionell inriktning innebär att det finns ett visst religiöst krimskrams kring skolan men att det bedrivs utanför undervisningen – ett exempel kan vara bordsbön vid lunchen.

Åtskillnaden är viktig eftersom religiös påverkan på undervisningen bryter mot skollagen.

Norr om dalälven finns det få religiösa/konfessionella skolor, samtliga vilar på kristen grund.

Att ett förbud mot konfessionella skolor samlar stort stöd i Sverige beror förmodligen också på att de flesta inte är ett dugg religiösa, dessutom genuint ointresserade av det religiösa livet. Därför finns en oförståelse inför vad konfessionella friskolor är och vad dessa skolor innebär för religiösa familjer.

Av Sveriges cirka 7000 grund- och gymnasieskolor är det 71 stycken som själv anger en konfessionell inriktning, enligt en granskning av Svenska Dagbladet. Av dessa 71 skolor är hela 59 stycken kristna friskolor, 11 muslimska och en är judisk. Norr om dalälven finns det få religiösa/konfessionella skolor, samtliga vilar på kristen grund. Att de flesta är lokaliserade i större orter som Gävle, Sundsvall och Umeå samt kring norrlandskustens bibelbälte där frikyrkorörelsen varit/är stark är inte särskilt chockerande.

Det är i stället i orter som Göteborg, Stockholm och Uppsala de flesta konfessionella skolor finns. I Uppsala drivs exempelvis fem av sju konfessionella friskolor av församlingen Livets ord.

Religiöst krimskrams utanför undervisningen är inte skäl nog

Det är viktigt att debatten vårdas ansvarsfullt med argument som bygger på fakta framför alarmism. Vill man göra det enkelt för sig kan man som civilminister Ardalan Shekarabi (S) jämföra svenska konfessionella skolor med könsapartheiden i skolor i Iran under hans uppväxt. Det vinner kanske väljare från Sverigedemokraterna till Socialdemokraterna, men det bygger ingen seriös debatt i ett komplext ämne. Tvärtom riskerar det att skapa ett avstånd mellan den religiöst analfabetiska majoritetsbefolkningen och den minoritet som utövar religion i en tid där broar bör byggas.

Religiöst krimskrams utanför undervisningen är inte skäl nog för att förbjuda 71 skolor. Däremot ska undervisning som strider mot skollagen stoppas och barn som går i konfessionella skolor ska vara skyddade från en miljö som är sekteristisk eller segregerande. Ge Skolverket rätt verktyg för att kontrollera konfessionella skolor om dagens inte räcker till.