Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Marcus Åsling: Höghastighetståg en björntjänst för Sverige?

Allt fler partier hoppar på tåget (haha ...) om ny järnvägslinje för höghastighetståg i Sverige. Men det finns trovärdiga varningssignaler kring projektet som man samtidigt måste ta på allvar. Höghastighetståg kan bli en rejäl björntjänst för svensk infrastrukturpolitik.

– Det här är det stora industriella projektet de kommande decennierna.

Det menar infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), han syftar givetvis på planerna om att bygga en ny järnvägslinje för höghastighetståg som ska gå mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

Det kan vara en tillräcklig tidsvinst för folk ska avstå från att checka in på flygplatsen

Förhoppningen är att binda ihop den södra halvan av Sverige och att resenärer ska välja tåg framför flyg. Effekten blir begränsad då restiden mellan Stockholm och Malmö kortas med två timmar, restiden mellan Stockholm och Göteborg kortas med en timme. Men det kan vara en tillräcklig tidsvinst för folk ska avstå från att checka in på flygplatsen och gå igenom säkerhetskontrollen. För de delar av Sverige som berörs av järnvägslinjens sträckning är också fördelarna uppenbara; det blir bättre möjligheter för arbetspendling och bostadsbyggandet kommer öka.

Men resten av Sverige då?

All politik kan inte handla om norra Sverige, även sillstrypare har rätt till regional utveckling. Oron finns dock där om att kostnaden för höghastighetstågen blir så pass dyra och omfattande att det tränger ut Sveriges övriga infrastrukturbehov. Det sätter frågan om höghastighetståg i en helt annan dager.

Konjunkturinstitutet, Statskontoret och Finanspolitiska rådet ifrågasätter om höghastighetståg verkligen är samhällsekonomiskt lönsamt.

Erik Ronnle, som forskar om kollektivtrafik vid Lunds universitet varnar i en intervju med Sveriges radio för att politiker ofta använder sig av rena glädjekalkyler vid större infrastrukturprojekt. Den kostnad om 230 miljarder som diskuteras kan alltså med stor sannolikhet skena iväg och slutnotan kan landa på 300 miljarder. Även tunga oberoende bedömare som Konjunkturinstitutet, Statskontoret och Finanspolitiska rådet ifrågasätter om höghastighetståg verkligen är samhällsekonomiskt lönsamt.

Om Sverige ska gå vidare med höghastighetståg då måste man vara säker på att beslutsunderlaget är riktigt och försäkra sig mot rena glädjekalkyler.

Tidningen Land rapporterade nyligen om att antalet vinterskador på vägarna ökat i år, och medel kan behöva tas från andra delar av Trafikverkets budget för att täcka upp kostnaderna. Totalt rör sig Trafikverket med en årlig budget om 700-800 miljoner att användas till underhållsarbete. Sveriges nuvarande infrastruktur är eftersatt. Höghastighetståg får inte innebära att ambitionerna med den befintliga infrastrukturen sänks.

Det är konsultexpressen som går mellan Sveriges största städer.

Frågan om höghastighetståg innehåller också en fördelningspolitisk frågeställning. Vilka är det som arbetspendlar mellan Stockholm och Göteborg? Är det lärarna? Sjuksköterskorna? Knappast. Det är konsultexpressen som går mellan Sveriges största städer. För bredare yrkesgrupper är det betydligt mer relevant och intressant att Sverige har en fungerande regional kollektivtrafik.

Ska man gå vidare med höghastighetståg då måste det innebära en betydande förbättring för ett betydande antal människor. Risken är att politikerna helt har förälskat sig i tanken om ett stort projekt att man missat vad flera små kan innebära för Sveriges övriga infrastruktur.