Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Marcus Åsling: Prata om bönder som klimathjältar

IPCC:s nya rapport om jord och skogsbruk har väckt starka reaktioner. Tyvärr målas svenskt jordbruk ut som en klimatbov i nyhetsrapporteringen. Detta då man slarvigt beskriver ett globalt fenomen med globala uppgifter och applicerar dessa på Sverige, utan att bryta ned rapportens siffror på nationell nivå.

Annons

Exakt hur stort det globala avtrycket är från jord och skogs kan dessutom diskuteras, inom ramen för rapportens slutsatser.

Allt började med Erika Bjerströms rapportering i Sveriges television under rubriken ”Från flygskam till bondeskam”. Bjerström skriver:

”Det krävs mer skog, färre kor och nya produktionsmetoder. Men samtidigt får denna livsviktiga näring inte fjättras vid nån skampåle för här finns också svaret på några av klimatkrisens utmaningar.”

Om Bjerström hade tydliggjort förhållandena i Sverige så hade detta mediala drev mot svenskt jordbruk aldrig skett.

Erika Bjerström har dessutom anklagats för partipolitiska kopplingar, detta då hon jobbade för Miljöpartiets tidning Alternativet 1982-1987. Men mycket vatten har runnit under bron sedan dess. Jag tycker därför den kopplingen överdrivs i debatten.

Vad vet vi då om svenskt jordbruk och dess klimatpåverkan?

På global nivå är matproduktion ett hot mot den biologiska mångfalden, så som den produceras idag. Tyvärr har samma debatt felaktigt importerats till Sverige utan att ta hänsyn till förhållandena i Sverige. Här är det tvärtom bristen på betande djur som är ett hot mot den biologiska mångfalden då betande djur håller landskap öppna.

Sverige är dessutom ett av få länder där jordbruket minskat sitt avtryck på klimatet, dessutom utan att minska på produktionen. Det beror på att jordbruket har lyckats minska utsläppet av växthusgaser, användningen av sådant som vatten, energi och gödningsmedel är idag effektivare och vi har minskat vårt användande av fosfor och kväve.

Överhuvudtaget är svenskt jordbruk anmärkningsvärt vattensnålt, vi använder endast 3 procent av vårt vatten. Globalt är siffran 70 procent. Bara skillnaden i vattenanvändning är ett signifikant exempel på varför man måste bryta ned siffrorna i globala studier på en nationell nivå om de ens ska ha relevans för en nationell beskrivning.

Studerar man skillnaden mellan svenskt jordbruk och det globala jordbruket är slutsatsen snarare att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka. Det absolut bästa för klimatet vore om fler i Sverige köpte svensk mat istället för den importerade. Kan vi dessutom exportera vår mat och våra metoder utomlands har vi gjort miljön en stor tjänst.

Annons