Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Marcus Åsling: Vägnätet fortsätter urholkas av regeringens politik

När infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) presenterade infrastrukturplanen för 2018-2029 beskrev han den som den största järnvägssatsningen i modern tid:

- Nu gör vi den största järnvägssatsningen i modern tid. Investeringar i samhällsbygget och i det som bygger Sverige starkt och hållbart går före sänkta skatter. Sverige ska ha ett modernt järnvägsnät där tågen går i tid över hela landet.

För det svenska vägnätet innebär däremot infrastrukturplanen en fortsatt underfinansiering.

Under en tioårsperiod satsar regeringen 164 miljarder kronor som ska gå till drift och underhåll av de statliga vägarna. Det blir ungefär 16,4 miljarder kronor per år. Att jämföra med 1995 då staten satsade 24 miljarder kronor och 2016 då satsningen "bara" låg på 18,5 miljarder kronor.

Underfinansieringen skapar ett uppenbart tryck på Trafikverket att spara pengar

Det är på järnvägsnätet Socialdemokraterna och Miljöpartiet lägger kraft och resurser. Järnvägar är naturligtvis lovvärda för de delar av landet som berörs. Men det sker på bekostnad av ett redan eftersatt vägnät samtidigt som personbilstrafiken väntas öka med 30 procent fram till 2040 enligt Trafikverkets analyser.

Underfinansieringen får också andra konsekvenser för det svenska vägnätet. Underfinansieringen skapar ett uppenbart tryck på Trafikverket att spara pengar för att Regeringen ska få råd med sin infrastrukturpolitik. Tidigare under våren rapporterades det om att Trafikverket ville avstå från underhållet av 2000 mil allmän väg (halva jordens omkrets). Vägarna skulle i stället omvandlas till enskild väg och därmed ges betydligt sämre förutsättningar för underhåll.

En sådan åtgärd skulle minska statens kostnader med 520 miljoner kronor per år.

Trafikverket har tidigare, innan infrastrukturplanen presenterades, rapporterat om att statens anslag till vägunderhåll inte följer trafikutvecklingen. Det skulle behöva satsas 189 miljarder kronor fram till 2029 bara för att behålla dagens (låga) nivå på vägarna. Alltså 18,9 miljarder kronor per år. Om regeringen hade behållit 2016 års ambition (18,5 miljarder kronor) med vägnätet då hade Trafikverket varit i mål med sin finansiering, givet att man genomförde en omvandling av 2000 mil väg.

kan innebära att Trafikverket genomför planen på att omvandla 2000 mil allmän väg till enskild väg.

Med regeringens besked om att endast 164 miljarder kronor satsas på vägar under en tioårsperiod står Trafikverket nu i en situation där man saknar 25 miljarder kronor för att vägnätet ska kunna behålla dagens låga standard.

Att regeringen inte tar det eftersatta vägnätet på större allvar är beklagligt. Det sätter också ytterligare tryck på Trafikverket att hitta fler kreativa lösningar för att hitta besparingar på drift och underhåll av det svenska vägnätet. Det kan innebära att Trafikverket genomför planen på att omvandla 2000 mil allmän väg till enskild väg.

Förlorare på den här infrastrukturpolitiken blir alla landsbygdsbor som måste ta bilen till jobbet.

Det här är en ledartext av Marcus Åsling, politisk redaktör på Östersunds-Posten och ledarskribent på Hudiksvalls Tidning.