Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mats är redo för sitt 172:a lopp

/
  • Träning på löpband går också, men det är förstås utomhus som Mats Zetterlund trivs bäst. ”Sanningen är att jag gillar att komma iväg hemifrån. Mina båda döttrar bor i Trollhättan och Karlstad och i de regionerna finns det många lopp att välja på”.

I helgen springer Mats Zetterlund sin 172:a mara när Stockholm Marathon avgörs för 31:a gången.
– Det infann sig en viss tomhet när jag nådde 100. Vad ska jag göra nu? Men sen blev det 101 och på den vägen är det, säger maraton­mannen från Strömsund.

Annons

Backar vi bandet en så där 37 år så bodde Mats i Västerås och tillhörde landets skridskoelit. 1973 flyttade han till Strömsund för att åka skridskor och träna tillsammans med Örjan Sandler.

Men någonstans inom Mats fanns drömmen om att någon gång genomföra ett maratonlopp.

– Fråga mig inte varför, men jag märkte att jag hade lätt för att springa, säger han.

Debuten skedde 1974 på SM och Mats sprang in som 33:a i det 100 man starka startfältet.

Sen gick det två år innan han snörade på sig långskubbarskorna igen. Lopp nummer två var DM i Hammerdal 1976.

– Vi var bara sex löpare som ställde upp. Maraton var ingen stor grej på den tiden.

skulle komma tre år senare i och med den första upplagan av Stockholm Marathon.

– Det bara small till. Hela inramningen gjorde ett så starkt intryck och det var många som tog efter, säger Mats som i premiärloppet bröt mållinjen som 160:e man på 2.53.16.

1988 sprang han samma lopp på 2.39.27 och det personliga rekordet på 2.34 satte han året innan under Norrländska Mästerskapen i Umeå.

– Jag minns att jag var väldigt trött men ändå klarade av att springa de sista kilometerarna på 3.45.

Under åren har han också samlat på sig ett antal ytterst konkurrenskraftiga tider runt 2.30. Men det är på senare år som Zetterlund börjat samla på sig maror på allvar.

– När man inte kan springa så fort längre så får man springa många i stället, försöker han med ett skratt.

– Nej, sanningen är att jag gillar att komma iväg hemifrån. Mina båda döttrar bor i Trollhättan och Karlstad och i de regionerna finns det många lopp att välja på.

Men trots reslusten så har de överlägset flesta av de 171 loppen avverkats inom Sveriges gränser. De utländska marorna är begränsad till fyra länder, Spanien, Tyskland, Finland och Norge.

alltså dags för nummer 172 i ordningen. Mats gör sitt 21:a Stockholm Marathon med en ambitionsnivå som har förändrats i takt med tid och ålder.

– I dag är jag en timme långsammare jämfört med när jag var som bäst och bara oerhört ödmjuk över att få vara med och fortfarande kunna springa. Men tillfredställelse och glädjen är den samma, försäkrar han.

– Ta det lugnt och håll en jämn fart då det viktigaste är att disponera sina krafter på rätt sätt. Stockholm är så speciellt med massor av löpare och otroligt mycket folk och stök runt banan. Det är lätt att man rycks med i det tempot.

Zetterlund åker inte ensam till Stockholm. Ytterligare 26 löpare från Vattudalens LDK, i skilda åldrar och med olika målsättning, tänker också traditionsenligt avverka de 42 195 metrarna i storstadsmyllret.

– Egentligen är Stockholm alldeles för stökigt för mig och jag föredrar helst de mindre loppen. För det är där jag mött så många fina människor under åren. Martonlöpning kan för en del tyckas vara en ytlig förteelse, men under ytan hos många som håller på finns det väldigt mycket fint.

– Peppar, peppar ta i trä. Jag har aldrig sett den, kanske är det därför som jag fortsatt? Det primära är alltid att undvika den och den får bara inte komma. Hoppas verkligen att den inte dyker upp i Stockholm, slutar han med ett leende.

Mer läsning

Annons