Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Medelklassdröm lockar hemvändare tillbaka

Berättelsen om bolånebubblan har en fortsatt närvaro i den svenska samhällsdebatten. Stigande bostadspriser och allt högre bostadslån i framförallt Stockholm men också Göteborg, Malmö och Uppsala skapar en oro över övervärderade bostäder. Kommer bubblan spricka? Vad händer då? Är frågor människor vill ha svar på.

Annons

Inom akademin där diverse ekonomiska professorer kuckelurar är man oense ifall det verkligen är en bostadsbubbla vi ser. De som fronderar mot uppståndelsen menar att det finns andra mer naturliga förklaringar till stigande bostadspriser. Efterfrågan till exempel. Att människor blir allt mer beredda att betala och belåna sig för att bo så nära en mittpunkt som möjligt.

Oavsett om prisutvecklingen kan förklaras med bubbelbildning eller en stark efterfrågan så är i princip samtliga aktörer överens om två saker.

Dels att låntagare ska vara tvingade att gå in med en större del av eget kapital innan lånet tas. I dag ligger det runt 15 procent av bostadens värde. Inom en snar framtid kommer normen ligga kring 30 procent.

Dels handlar det om att amorteringstakten av bostadslånet måste öka. Här har vi redan sett snabba förändringar. I våras gick Bankföreningen ut med en rekommendation om ett amorteringskrav ned till 70 procent av lånet. Knappt ett halvår senare har rekommendationen skärpts ytterligare till 50 procent av lånet.

I grund och botten är det en sund förändring eftersom det syftar till att göra samhällsekonomin mer robust. Men de negativa följderna är en ökad bostadssegregation. I Sverige finns en fantastisk grundstruktur för klassresor och lönekarriär men tillgången på privat kapital står i princip stilla över generationerna. Den som köper en bostad gör det oftast helt eller delvis med ärvda pengar. Det kommer bli svårare för uppkomlingar, det vill säga inflyttare och klassresenärer att växla upp boendet. Från hyresrätt till bostadsrätt till villa. Detta eftersom man kommer behöva tjäna ihop ett större privat kapital, eller ärva mer.

Varför ska vi över huvud taget engagera oss i detta 55 mil bort frågar sig säkert flera läsare. Jo eftersom den enes död är den andres bröd. Argumenten för ökad livskvalité utanför cirkelns mittpunkt stärks. I vår kultur finns en normerande trygghetsbild om familjelivet med villa, Volvo och vovve efter fyllda 35 år. För en allt större del av befolkningen blir den drömmen svår att uppfylla om man väljer att bo och arbeta i Stockholm. Men drömmen om ett familjeliv i Jämtland har potential. Villapriserna här är ojämförligt mycket lägre och boendet inramat med storskalig natur.

Den så kallade bubblan i Stockholm kan bli första steget för en återflyttning och befolkningstillväxt i Jämtlands län. Vad politiken behöver bistå med är ett förbättrat företagsklimat. I familjedrömmen ryms också drömmen om ett meningsfullt arbete. Med växande företag ökar också antalet karriärtjänster i näringslivet. Hoppet om jobb för hemvändare kan inte enbart vila på den offentliga sektorns decentraliserade myndigheter, sjukhus och kommunkontor.