Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mindre resurser till länets hälsocentraler

Länets hälsocentraler får en allt mindre andel av budgeten när pengarna till hälso- och sjukvården fördelas. Samtidigt har antalet läkarbesök per invånare ökat.

Annons

Det råder alltså en obalans mellan resurserna och det uppdrag som primärvården ska utföra. Det har Sveriges läkarförbund kommit fram till i en utredning.

Rapporten tar avstamp 2002 och följer utvecklingen över införandet av vårdvalet (2010) och fram till och med 2012. I början av perioden var primärvården mer utvecklad i den norra delen av landet liksom i andra mindre tätbefolkade områden, men sedan dess är det framför allt i de stora städerna som en utbyggnad har skett. En följd av en allt för liten primärvård kan bli att det uppstår kapacitetsproblem i den slutna vården när allt fler patienter söker sig till sjukhusen i stället för till vårdcentralen.

– Allvarligast av allt är de regionala obalanserna. Vi går mot större ojämlikhet. Primärvården minskar i de områden där den skulle ha störst betydelse. Eftersom det obligatoriska vårdvalet är lagstadgat, måste staten nu gå in och göra en översyn av hur primärvården ska utvecklas efter behoven, säger Svante Pettersson, ansvarig för utredningen, till Läkartidningen.

I Jämtlands län utgör kostnaden för primärvården nu en mindre del av den totala sjukvårdsbudgeten än tidigare. 2002 låg 22,7 procent av den samlade hälso- och sjukvårdens resurser i länet på primärvården och 2012 hade siffran sjunkit till 19,9 procent (siffran för riket var 19 procent). Det innebär att primärvårdens andel har minskat med närmare 13 procent. Endast Västernorrland har haft en kraftigare tillbakagång: minus 23 procent. Det kan jämföras med riket i stort där primärvården har ökat sin andel av den totala kostnaden med 6 procent och i Skåne och Västra Götaland var ökningen cirka 20 procent.

Parallellt har antalet läkarbesök per invånare i länets primärvård ökat med 5 procent under perioden 2002-2012.

Läkarförbundets utredning pekar på två tänkbara huvudorsaker till primärvårdens minskade andel av den totala kostnaden, framför allt i Norrland. Dels innebär ett minskande befolkningsunderlag att primärvården får allt svårare att försvara sina positioner, dels antas läkarbristen spela en roll för att förklara förändringen.

I områden där befolkningen har längre avstånd till andra vårdalternativ har primärvården tidigare varit mest utvecklad, enligt läkarförbundets utredare, som konstaterar: "Dessa prioriteringar förefaller alltså inte kunnat upprätthållas under det senaste decenniet".

– Den allmänna bilden är att det under det senaste decenniet skett en strukturförändring inom sjukvården, där ansvar, uppgifter och resurser förts över från den specialiserade vården till primärvården. Men statistiken visar att någon sådan förändring inte skett, säger Svante Pettersson.