Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ministersveket: city var viktigare än landsorten

Det finns en klyfta i Sverige. Klyftan handlar om livsvillkor och går som en kil mellan de som valt att leva i eller utanför storstaden. Dessvärre har Sverige fått ännu en stadsminister när vi frågade efter en Statsminister för hela landet. Det står klart efter att Stefan Löfven presenterade sin nya regering.

Annons

Valet av ministrar och regeringsförklaringen är ett svek mot den svenska landsbygden.

I regeringsförklaringen nämner man bland annat att "Landsbygdens näringsliv ska utvecklas genom förbättrad infrastruktur, tillgång till bredband, närhet till högskolor och forskning samt ett stöd för att stärka tillgången till butiker och samhällsservice."

Fokus ligger på näringslivet som en lösning på landsbygdens utmaningar. Det känns naturligtvis positivt med en näringslivstillvänd socialdemokrati. Men varför tala om näringslivet som objekt och inte ett subjekt. Företagaren nämns inte. Landsbygdens utveckling står inte och faller på näringslivet som ett omänskligt abstrakt moln utan i den enskilde företagarens händer. Det handlar om kött och blod inte kvartalsrapporter. Viljan att växa. Viljan att sedan anställa. Och villkor som tillåter viljan att förverkligas.

Men företagen är bara en del av lösningen för landsbygden. Allt är inte en sysselsättningsfråga vilket det lätt blir i svensk landsbygdspolitisk debatt. Vi vill också ha välfärd, trygghet, skola och omsorg.

Men hur ska Socialdemokraterna och Miljöpartiet kunna infria alla dessa löften när man samtidigt avskaffar landsbygdsdepartementet och inför en Stadsutvecklingsminister? Agerandet avslöjar prioriteringarna.

Sverige har aldrig tidigare haft en Stadsutvecklingsminister även om man misstänker att flera tidigare ministrar haft det tunnelseendet genom historiens gång.

Men med Mehmet Kaplan (MP) har vi år 2014 fått en minister med urbaniseringsportfölj. Men vilka är väljarna som frågar efter honom? Hur kan man på allvar tro att storstäderna med sin naturliga ekonomiska motor behöver en skräddarsydd minister till draghjälp?

Sedan landsbygdsdepartementet som släcks ned efter årsskiftet. Ett departement som tidigare tog ett grepp för villkoren på den svenska landsbygden får nu rollen att sminka upp fasaden på näringsdepartementet. Vår nya landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) kan inte anklagas för att vara annat än en hedervärd person. Som politisk hövding i Haparanda gjorde han en insats för den regionala utvecklingen. Men som landsbygdsminister får han en omyndig position när ministerposten blir underordnat Näringsdepartementet.

Viktiga frågor som jordbruk, skogsbruk och fiske får därmed en inför andra näringspolitiska frågor underordnad roll. En sådan schavottering av landsbygdspolitiken rimmar illa med den regeringsförklaring som Stefan Löfven tidigare läst upp.

Tyvärr riskerar vi att få fyra förlorade år av minskade klyftor mellan stad och land när Socialdemokraterna sitter i samma båt som Miljöpartiet.