Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnesord: Ann Näslund, Hosjö

Vår mamma, Ann Näslund, Hosjö har efter en tids sjukdom avlidit i en ålder av 88 år.

Annons

Hon växte upp i Halland norr om Hallandsåsen, där hennes far tjänstgjorde som präst och kyrkoherde i flera församlingar. Efter avlagd realskoleexamen i Laholm började hon praktisera inom olika områden av lantbruks- och hushållsarbeten. Hon ville förbättra sina språkkunskaper samtidigt som hon ville se sig om i världen. Därför arbetade hon som au pair i London och i New York.

Hemkommen därifrån bestämde hon sig för att utbilda sig till lanthushållslärare. Efter sin examen drog nyfikenheten att se nya trakter henne till norra Sverige. Efter en tid i Skellefteå fick hon tjänst som rektor vid husmoderskolan i Dorotea, där hon också träffade sin blivande make, vår pappa Torsten.

Efter att mamma och pappa gift sig 1956 flyttade de till Storsele. Där bodde de fram till 1960 då familjen flyttade till Stugun. Under tiden i Stugun arbetade mamma som hushållslärare i Stugun, Bispgården och Bräcke. Då mamma var 50 utbildade hon sig till speciallärare. Något år tidigare hade hon fått arbete på särskolan i Östersund där hon blev kvar fram till sin pensionering.

1990 gick flytten till ett hus på samma gård i Hosjö som Torbjörn bor på tillsammans med sin familj.

Mamma, som då också blivit farmor, blev riktigt glad över möjligheten att få leva närmare sina barnbarn vilka hon helhjärtat engagerade sig i. För dem var farmor en självklar del av familjen.

Mamma gladdes över att varje sommar fara till sommarstugan i Varberg. Kunna återse sina barndomstrakter, bada i havet, plocka björnbär och på torget kunna köpa färska grönsaker. Allt detta var viktigt för henne.

Under sin yrkesverksamma tid hann mamma inte med att engagera sig i föreningslivet särskilt mycket. Efter pensioneringen var hon dock aktiv i Stuguns SPF, vars träffar hon såg fram emot och uppskattade.

Mamma var en varm, vänlig, omhändertagande och alltid glad person. Familjen var hela tiden viktig för henne och hon gladdes särskilt över möjligheten att följa sina barnbarn i vardagen och se dem växa upp.

Saknaden efter mamma, svärmor och farmor är stor. Det kommer att bli tomt utan henne.

Barnen