Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: Anna Persson, Hammarstrand

Vår kära Anna Elisabet Ingeborg Persson, född Gissler, har somnat in och lämnat oss i stor sorg och oändlig saknad.

Annons

Anna var mycket älskad av sin familj, släkt och vänner och lämnar därför efter sig ett stort tomrum. Hon fick dock leva till den aktningsvärda åldern av 102 år med många lyckliga stunder och hon levde verkligen sitt liv.

Anna var född hemma på gården i Krångede 1912. Vid nio års ålder började hon hjälpa till hemma på gården samtidigt som hon gick och läste. Hon fick uppleva en tid då knappt några bilar fanns, ej eller någon television. Hon fick vara med om en tid då man fick ta sig fram till fots, cykla eller åka häst och där skidåkning hörde till en favorit.

Vid 18 års ålder begav hon sig till Stockholm och arbetade där en tid som barnflicka. Egentligen var inte Stockholm hennes mål utan hon ville liksom två av sina fyra bröder bege sig till Amerika.

Kvar hemma på gården blev Anna men inte för alltid. Hon träffade sin man Erik Olof Persson, från Indal, som då arbetade som anläggningsarbetare, så flyttlassen gick ofta från norr till söder. Slutligen bestämde de sig för att flytta tillbaka till Krångede och övertog då gården med skog, åkrar, ängar och mjölkkor. Tillsammans fick de två barn, fem barnbarn, barnbarnsbarn och även barnbarnsbarnbarn.

Anna hade en hög arbetskapacitet och ett inre driv som få, samtidigt som hon var hjärtat i en stor släkt där vi alltid var välkomna. Ju fler runt hennes köksbord desto bättre. Hennes middagar, som hon lagade nästan intill slutet, var de bästa tänkbara. Hon missade heller aldrig ett tillfälle att fira, som att baka eller köpa tårta en helt vanlig dag. Frågade man varför så svarade hon ja, men bara för att vi kan och för att vi är tillsammans.

Med Anna kunde vi prata om allt och hon hade en positiv livssyn och hade alltid nära till skratt. Hon var närvarande, förstående och lyssnade alltid. Tomrummet efter vår farmor och mormor går aldrig att fylla, saknaden är stor.

Vi har många roliga minnen tillsammans med Anna och mycket har hon lärt oss. Med Anna har vi mist en generation som har betytt oerhört mycket för både nära och kära och som några beskriver det, barndomens sista länk till Krångede. Vi är tacksamma för allt som Anna har berikat våra liv med och hon kommer för alltid att vara en del av oss.

Barnen Mats och Mona, barnbarnen Tomas, Anders, Maria, Kerstin och GunMarie med familjer