Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: Arne Rolandsson, Östersund

Vår älskade pappa har lämnat oss i stor sorg och saknad. Sjukdomen blev honom övermäktig och han somnade stilla in i hemmet.

Annons

Pappa föddes som den andre av tre bröder 1941 i Storvattnet utanför Gäddede, där han växte upp och deltog tidigt i sysslorna i familjens jordbruk.

Efter avslutad skolgång styrde han kosan till Stockholm, där han gick en lärlingsutbildning på Atlas copco och sedan arbetade ett tag. Under tiden i Stockholm växte sportintresset fram och han blev en inbiten AIK:are. Han var under flera år fotbollsdomare i de lägre divisionerna och korpen, och åkte på många fotbollsresor med kompisar bland annat till Finland. Utöver fotbollen så gillade han all sorts sport och besatt stor kunskap om allt sportrelaterat.

Efter några år i Stockholm återvände han till Jämtland och hamnade i Östersund, där han fick jobb som svarvare på SJ-verkstaden. I samma veva träffade han Unni. De gifte sig 1968 och fick dottern Cecilia 1973. De bodde i Odensala fram till 1979 då de gick skilda vägar. 1980 träffade pappa sin nya livskamrat Eva, som sedan tidigare hade dottern Åsa. Familjen blev fulltalig när dottern Sara föddes 1981 och sex år senare sonen Niklas. 1992 lades SJ-verkstaden ner, men pappa förblev fackligt och politiskt engagerad. Han fick sedan jobb inom omsorgen med vuxna funktionshindrade, ett helt nytt verksamhetsområde som han trivdes mycket bra med, men tyvärr inte kunde fortsätta med så länge som han önskat.

Efter avslutat arbetsliv blev dagarna fyllda av hämtning och lämning på dagis, matlagning, trädgårdsarbete och skötsel av huset i Odensala, där familjen bodde. Pappa var en duktig kock, otaliga var de middagar när vi alla fick njuta av hans matlagning och gästfrihet.

Något som låg pappa varmt om hjärtat var stugan i Storvattnet, som han själv byggt på barndomshemmets mark, naturskönt precis vid sjön. Där tillbringade vi många härliga dagar och det var där pappa helst ägnade sig åt intressen som fiske, friluftsliv och bärplockning. Ur sjön drogs det upp många fina fiskar med kastspö, nät och pimpling. Härliga bad, promenader, grillfester med släkt och vänner och skidåkning var andra aktiviteter som vi minns från Storvattnet.

1993 blev pappa morfar när Jens föddes, sedan Linus 1996 och Paula 2003. Pappa och Eva gick skilda vägar 2006 och pappa flyttade då till Körfältet. Dagarna fylldes av matlagning, krukväxter, korsord och melodikrysslösning med dottern Sara, umgänge med släkt och vänner och självklart sportintresset. Pappa var en riktig skämtare, allt från typiska pappa-skämt och ordvitsar till hans säregna mer sarkastiska humor. Han höll humöret och humorn uppe och skämtade in i det sista. Det var väldigt typiskt honom, han var alltid mån om att folk inte skulle oroa sig och satte alltid andras välmående först. Han var ärlig och sa vad han tyckte, och var samtidigt ödmjuk, snäll och månade om de sina.

Vi kommer alltid sakna vår älskade pappa, han har lämnat ett stort tomrum efter sig, men vi fyller det tomrummet med minnen och kärlek.

Barnen