Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: Curt Bergquist, Frösön

Curt föddes för drygt 77 år sedan i Berge norr om Kall och mitt framför Åreskutan.

Pappa Karl och mamma Alva fick fyra barn, utöver Curt döttrarna Inger och Sonja samt brodern Alvar. På en småbrukargård var det naturligt att delta i sysslorna både med jord och skog. Händighet i det mesta var ett naturligt resultat.

Efter folkskolan utbildade sig Curt till bilmekaniker vid Centrala verkstadsskolan (CVÖ) och läste per korrespondens till ingenjör. Det gav arbete inom bilbranschen. Lite lägligt kom starten av statliga Svensk bilprovning där Curt fick anställning och till slut avancerade till chef i Östersund.

Då hade han gift sig med Gunni och fått döttrarna Carina och Gisela

Paret gick så småningom skilda vägar.

När bilprovningen rationaliserade till större enheter valde Curt att ta avtalspension. Eftersom han var en engagerad och sportintresserad person så kom då istället en möjlighet att leda den svenska sidan av St. Olavsloppet, ett helt ideellt uppdrag. Det blev en passande uppgift för Curt som redan 2001 blivit ledamot av Jämtland-Härjedalens styrelse. Han har sedan dess varit loppets ledare i drygt hälften av de 30 år loppet existerat. När Curt gick bort var han i full färd med att planera sommarens lopp.

Curt var en sport- och friluftsmänniska. Som ung spelade han fotboll, sprang och åkte skidor. Skidåkningen har följt med som ett intresse hela livet. Gärna då lagom strapatsfyllda turer i fjällvärlden, där han gärna strövade även sommartid. Han hade också ett gemensamt intresse med sambon Kerstin att följa olika skidevenemang. Golf var också ett stort intresse. Även där fick han ledaruppgifter och var med i en grupp som kallade sig Swingpjattarna.

Curt ville vara ständigt i farten och hann med mycket. Under sitt liv hann han både bygga och renovera flera hus för familjens boende.

Han var väldigt mån om sina barn och åtta barnbarn och han blev en mycket omtyckt morfar som alltid ställde upp när det behövdes. Hans sociala känsla medförde en stor vänkrets både privat och inom föreningslivet.

Jag kommer alltid att minnas Curt som en god organisatör med ordning och reda och en trevlig person som gav raka och klara besked. I vår vänskap och samarbete pratade vi om allt möjligt. Ofta om fototekniska saker eftersom foto och film alltid varit ett av hans stora intressen. Frågan om efterträdare i St. Olavsloppets ledning återkom i våra funderingar. Föga anade vi att den skulle bli så akut som nu.

Curts liv slutade när han gjorde det han mest gillade. En skidtur ute i den härliga naturen. En vacker januaridag vid Spikbodarna ville hans varma hjärta inte mer. Tomrummet efter honom blir mycket svårt att fylla.

Thord Eric Nilsson

på uppdrag av döttrarna Carina, Gisela och sambon Kerstin