Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnesord: Curt Dillner, Östersund

Curt Olov Anders Dillner föddes 1937 och växte upp i Klövsjö där han gick klassen före mig.

Annons

Han var orädd och framåt särskilt inom gymnastik och idrott och deltog med de äldre pojkarna i backhoppningen. På rasterna fick han tidigt vara med som målvakt i fotbollens A-lag. I skolan fick han lärarens rekommendation att söka in till realskolan i Bräcke, men där trivdes han inte så det blev en kort tid.

Mitt tidigaste minne av umgänget med Curt var den gången vi följde med på "föreninga" för att lyssna på Frälsningsarmén. Han bodde då med sin mamma, min moster Anna, i sockenstugan vi kyrkan. Vid 8 års ålder följde jag med till buan där moster Anna var butöus. Curt stod och kärnade smör, vi fick smaka "kärnflöuter" med mos till.

Sin yrkesbana började han i skogen där han ådrog sig diskbråck, vilket ledde till att han fick utbildning inom metallsvarvning med mera.

Efter skolan träffades vi inte så ofta då han flyttade längs bort i byn, endast vid danser och bio. Jag började på verkstadsskolan i Östersund och han var på utbildning som svarvare i närheten. 1961 jobbade jag drygt ett år i Nyköping och då arbetade han i Södertälje på Scania Vabis. Han och en kompis kom och hälsade på ett par gånger. Han hade det rätt så kärvt med hälsan och troligen också med ekonomin men med sitt optimistiska humör klarade det sig. Efter återkomsten till Jämtland fick han jobb på LM Eriksson där han jobbade till sin pensionering.

När han träffade Sonja och Anders och Martin kom till världen, sökte de tillsammans att finna mål och mening med livet, hans humor alla hans historier gjorde det roligt att få besöka deras hem. Jag var gäst där många gånger och även vid deras barns dop och konfirmation samt några jul- och nyårshelger.

När han flyttat till Östersund prövade han på bowling och även boule där han också utmärkte sig.

Tack för allt.

Kusinen Gustav