Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnesord: Emma Hallqvist, Lövhöjden, 93 år

Efter ett strävsamt liv har nu vår mor Emma fått somna in.

Annons

Emma föddes i Lövhöjden. När hon var 15 år miste hon sin mor och fick ta över ansvaret för hem, ladugård och hushåll. Under skolåren var hon inackorderad i Laxviken.

Vid 20 års ålder träffade hon kärleken – Valdemar. De bodde några år i Lövhöjden där första barnet, Uno, föddes. Efter några år flyttade de till Storåbränna, Valdemars hemby. Där bodde de första åren hos Valdemars morbror och moster. Där föddes även andra barnet, Ronald. Mor hjälpte till med mjölkning och tunnbrödsbakning i gårdarna. Efter några år byggdes ett nytt hus på Flon en bit från byn. Där blev Emma behjälplig sin svärmor. Hon jobbade även med plantsättning och i barnbespisningen. Då var det dags för tredje barnet, Britt-Inger, att komma till världen.

Flon blev en samlingsplats för oss barn med familjer. Barnbarnen var ofta där. En skön plats att bara vara på. Flon var inte bara en samlingsplats för familjen, alla var alltid välkomna. Det bjöds alltid på mat eller fika och ingen gick därifrån hungrig.

Sista åren bodde Emma åter på byn på Storågården. Där trivdes hon bra och blev omtyckt av alla. Midsommardagen i år deltog hon på släktträff med 85 personer. Det tyckte hon var trevligt. Den 1 juli firade hon sin 93-årsdag, vi var elva stycken som åt lunch tillsammans på Storågården.

Men efter ett så långt liv med mycket kärlek till familj och vänner har hon nu fått somna in och återförenas med sin stora kärlek. Hon saknas av sina barn med familjer.

Familjen