Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: Jan-Erik Bodin, Kilnäset

Vi sörjer och saknar vår pappa, Jan-Erik Bodin, som på grund av hastigt påkommen sjukdom avlidit i hemmet.

Annons

Han somnade lugnt och stilla in på Kilnäset, gården som varit hans förfäders och där han bott sedan många år. En gård som varit en del av vår barndom och fortfarande är en stor del av våra liv. Jan-Erik föddes i Berge och bodde senare även i Tramsta och Loke.

Efter avslutad skolgång började han arbeta på ett sågverk i Tandsbyn. Senare arbetade Jan-Erik som maskinförare inom olika entreprenadföretag. Sedan 1978 och fram till sin pensionering var han anställd hos Gällö sågverk och senare Persson invest. Som skogsman var pappa uppskattad för sin kunnighet inom många olika områden. Före det automatiserade skogsbruket arbetade han som traditionell skogsarbetare och arbetade manuellt med motorsåg. Många är de mil han vandrat för att leta upp och märka ut rågångar. Jan-Erik hade även många specialuppdrag åt företaget. Nämnas kan uppdraget att leta specialvirke till klockstapeln vid ingången till Jamtli. Han anlitades även för att renovera företagets jaktcamp i Moskogen. Där kom även hans stora kunnande om jakt väl till pass.

Jan-Erik var en arbetare av den gamla stammen där sjukdagar inte existerade. När han skulle få knäproteser till sina utslitna knän, fick läkarna byta båda samtidigt. Då blev ju sjukskrivningstiden kortare. Skogen var viktig i pappas liv. Inte bara som arbetsplats, utan även den plats där arbete och fritid blev ett.

Pappas intresse för hundar, jakt och fiske har även präglat våra liv. Mycket av vår kunskap om djur och natur har vi fått av honom. För Jan-Erik var höstens älgjakt en helig tid där samarbetet med hund och jägare ställdes på prov. Här kom hans lokalkännedom om skogen till sin rätt. I flera år var han jaktledare för Böle-Hövikens jaktlag. I motsats till älgjaktens begränsade tid var fisket något som pappa höll på med hela året. Han försåg oss med fisk från näten i Bölesjön både sommar och vinter. Ingen tjärn var för liten för en skotertur där han prövade lyckan med sitt pimpelspö. Fina fiskesjöar i fjällen kunde också få ett efterlängtat besök.

I mars 2013 blev Jan-Erik morfar till Albin och i juni detta år blev han farfar till Ebbe. Han gladde sig åt sina barnbarn och Albin hade hunnit börja lära känna moffa. En stor del av vår sorg är att Albin och Ebbe inte får lära sig allt vi lärt av vår pappa.

Pappa var en i många avseenden unik person. Han var hemkär men var även social och kunde umgås med olika människor. Han sa ofta sin mening och bemöttes då med respekt. Under den ibland karga ytan fanns en glimt i ögat och ett hjärta av guld. Vi tänker med stor sorg och saknad på det liv vi ville leva tillsammans, alla de dagar vi sett fram emot. Vi vårdar de ljusa minnen vi har.

Anna och P-H med familjer