Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: John Henriksson, Fäste, Hackås

Till minne av vår älskade make, pappa, svärfar, farfar och morfar John Henriksson som stilla somnade in i sitt hem den 25 februari, knappt en månad före sin 78-årsdag.

John växte upp på gården i Fäste, beläget nära Storsjön i Hackås, tillsammans med sin mamma Ingeborg och sin äldre bror Alf. Bröderna fick tidigt ta ett stort ansvar på gården då vår farmor blev änka redan 1956. Detta innebar arbete som att med hästen Ludde (havremotorn) hämta hem ved från skogen och att sköta andra sysslor som jordbrukslivet krävde. I tonåren blev det även arbete med flottningen på Storsjön för John.

Vid en dans i Rörösjön träffade pappa vår mamma Siv och de blev ett par. Några år senare blev det giftermål och de fick sin första son, Göran, 1965. Pappa jobbade under den här tiden bland annat på Lundstams åkeri i Lugnvik. Efter något år fick han erbjudandet att ta över mjölkbilen på sträckan Hackås-Hara-Orrviken-Fillsta. Han köpte då den första lastbilen hos Berners i Östersund.

Pappa var med och startade den mycket populära orkestern Gösta Jonssons 1959. Med en välfylld spelplan turnerades det från Kiruna i norr till Eskilstuna i söder. På den tiden var det ofta danser på veckodagar och med musiken som bisyssla och heltidsarbete blev sömnbristen till slut ohållbar. Pappa slutade därför i bandet år 1966. Det här bandet var mycket populärt och bytte under de följande decennierna en rad medlemmar och namn och slutade som Knytta Spelmanslag.

Hösten 1966 gick flyttlasset från Östersund till Fåker. Pappa ville egentligen flytta till sin hemby Hackås direkt, men det fanns inga lediga lägenheter just då. Mamma och pappa väntade inte bara på lägenhet i Hackås, de väntade också sitt andra barn. Dottern Anette föddes år 1967 och så småningom blev en lägenhet äntligen ledig i Hackås, så de flyttade dit. I Hackås fick mamma och pappa mig, Peter, år 1971 och två år senare föddes fjärde barnet, Charlotte. 1975 flyttade vi ner till pappas hemgård i Fäste (senare kallad Fästeborg som en hyllning till farmor Ingeborg).

Pappa införskaffade sin första entreprenadmaskin, en dumper, som användes vid olika arbeten och byggen. Han arbetade bland annat med kraftverksbyggen i Härjedalen, Svegssjön och Halvfari. 1978 köptes nästa maskin, en hjullastare. Pappa fick uppdraget som “hustraktor” vid bygget av Sannsundsbron åren 1978-1981. Förutom Kungsängens golfbana och kraftverket i Foskvattnet så kom vägbyggen tillsammans med ett väl sammansvetsat gäng entreprenörer att dominera senare delen av hans yrkesliv. Men bara för fem år sedan köpte han sig en grävare för att bland annat kunna markbereda i sin skog.

Musikintresset var stort hos pappa och det följde honom genom hela hans liv. Han var bokningsansvarig för danserna på Hackås föreningshus under 70-talet med många artister, däribland Jerry Williams som kom på besök. Cedemarks orkester hörde också till bokningsfavoriterna då pappa lärt känna Roland under tiden då han arbetade i Sveg och Härjedalen. Något som var en stolthet för hembygdens Gösta Jonssons orkester var att de behöll publikrekordet på hela 963 inlösta för dans i Hackås föreningshus, trots besök från dessa stora band där även Sven-Ingvars är medräknat.

Pappa var under hela sitt liv en mycket hjälpsam person som ömt vårdade sin kära familj och nära vänner. Det var ingenting som ansågs vara för tungt för honom. Med fyra barn och sju barnbarn var lyckan stor hos pappa när vi alla kunde samlas och umgås. Kvällarna bestod ofta av kortspel och dessa kunde vara långt in på nätterna. Just kortspelandet var utöver musiken ett stort intresse. Som gammal dansbandsmusiker tyckte pappa mycket om att dansa, gärna gammaldans om han fick välja.

Pappa lämnar ett oerhört stort tomrum efter sig. Han fattas oss! Vi får nu försöka fylla det med alla våra fina minnen av honom och någonstans inom oss är vi alltid tillsammans.

Jag är så stolt att just han blev min far och jag ska förvalta och förmedla hans hjälpsamma sätt och hans visdom så länge jag lever. Som pappa själv många gånger sa: ”Ma råkes sen då”. Och det kommer vi att göra! Sov gott så länge.

Familjen genom Peter