Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: Knut Johansson, Uppsala

Knut Johansson finns inte mer.

Annons

Han föddes och växte upp i Östersund, men levde sina sista år i Uppsala.

Hans aktiva liv ägde rum i Kristinehamn, där han började som lärare i ekonomiska och sociala ämnen vid Kristinehamns praktiska skola hösten 1955, med en färsk socionomexamen i bagaget.

Snart ville han lära sig mer och läste in en fil kand-examen på bara 12 månader.

Men han hade vidare vyer än så och for snart ut i stora världen i SIDA:s tjänst. Det blev först fyra år i Tanzania och senare Botswana i fem år.

Väl på hemmaplan byggde han upp en imponerande verksamhet.

I undervisningen var han en ständig innovatör och experimenterade med nya idéer och metoder.

För oss som var nya och unga på skolan då blev han något av en informell mentor, långt innan det begreppet blev allmänt vedertaget. Han brydde sig om oss pedagogiska nybörjare på ett sätt som få.

Hans politiska intresse ledde i ungdomen till att han under en tid var värmlandsordförande i Högerns ungdomsförbund och senare ordförande i Kristinehamns kommuns kulturnämnd under en mandatperiod i början av 90-talet.

Knuts stora insats kom ändå att bli inom Medborgskolan där han under lång tid var ordförande i kristinehamnsavdelningen och även fick uppdrag på distriktsnivå.

Han kom också att grunda föreningen Aktiva seniorer, där han sedermera blev hedersordförande.

Knut hann även med att engagera sig i Kristinehamns rotaryklubb, där han bland annat kom att starta ett stort insamlingsprojekt för att skapa möjlighet att avhjälpa den svåra ögonsjukdomen toxiplasmos i Brasilien. Förutom att få andra klubbar att engagera sig, lyckades han även intressera kungaparet. Projektet fick sedan förgreningar i flera sydamerikanska länder.

Knut gjorde aldrig något halvhjärtat. Gav han sig på en uppgift var det till 100 procent.

Vi som hade förmånen att få arbeta tillsammans med honom fick uppleva mycket och lära oss mycket. Den som en gång rest med honom genom Tanzania har fått minnen för livet.

Nu är inte bara den resan slut.

Minnena av Knut Johansson kan ingen ta ifrån oss, men saknaden känns just nu tung att bära.

Björn Nyström

Kollega vid KPS