Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnesord: Miett Wenner, Brunflo

Så har vi då gått skilda vägar, Miett och jag.

Annons

I mer än 70 år har vi hållit ihop som bästa vänner. Våra mammor var "bästisar". Våra pappor och bröder likaså. Ganska unikt. Från vår barndom och ända till livets slut har våra familjer stått nära varandra.

Barndop, konfirmationer, bröllop, födelsedagar, barnkalas, julgransplundringar, maskerader och andra festligheter har varit uppskattade glädjetillfällen, men livets sorgliga sida har också fört oss samman, när vi tagit ett sista farväl av våra kära.

Under min sjukdomstid har Miett varit mig ett stort stöd. Med andra ord: livet är det, som svetsat oss samman.

I 15-årsåldern tog Miett och jag sommarjobb i var sin bondgård i Hara. Vilken härlig tid! Lärorik och rolig.

Miett var en hejare på att dansa och byns dansbana lockade, annars blev det så småningom ett favoritställe som var mycket populärt här hemma, nämligen Runeborg,

När jag några år senare 1959, köpt min första bil, en DKW Cabriolet 1938, tog den oss till andra dansbanor i länet. Miett vek ihop alla sina stärkta underkjolar och vi susade iväg i max 70 – i medlut.(Den bilen överlever oss som omhuldad veteran i närområdet.)

Miett och jag fann glädje i att nu på senare år prata om våra fantastiska mammor. Vi ansåg oss mycket gynnade, som fått växa upp i så bra familjer. Av mamma, Helga, hade Miett fått sitt stora intresse för heminredning. Det passade bra, för hon var så hemkär. Jag vet ingen som skapat sitt hem så vackert och trivsamt, som Miett. Hennes stora kreativa ådra visade sig i detta.

I unga år hanterade hon pianot mycket bra och många gånger kunde man höra henne, hemma på Köpmangatan. spela ihop med lillebror, Jan Henning, tenorsaxofonisten.

Vi sjöng ofta igenom alla aktuella schlagers, hon och jag, till hennes pianospel.

Julklappar bytte vi ända till för ett par år sedan. Har jag något vackert hemma, så är det med all säkerhet en klapp eller födelsedagspresent av Miett.

Min son, Lars, har haft en omtänksam och kärleksfull gudmor i Miett.

Ja, Miett var en så trofast vän. Varmhjärtad, god och generös. Aldrig hörde jag henne klandra en människa. Vi andra som också vill vara rättskaffens, tillåter oss att uttala oss mindre snällt om samhällets brister, men det gjorde inte Miett.

Jag, om någon, vet hur stor er förlust nu är. Maken Lennarth, döttrarna Caroline och Maria, mågarna Mats och per, barnbarnen Alexander, Theodor, Erik och Emil.

Mitt hjärta gråter med er.

Birgitta Lindgren

Annons