Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: Rune Jonsson, Östersund

Vår fina pappa har lämnat oss. Pappa Rune var en varm och social person som alltid hade en historia och ett gott skratt att bjuda på. Pappa föddes i Östersund den 26 maj 1933. Han växte upp på ett torp i Lövlunda strax utanför Östersund.

Mamma Tyra drev ett café i Lövlunda och pappa Pelle arbetade som vaktmästare på lasarettet, så Rune fick vara behjälplig med sysslorna på gården.

Hans idrottsintresse väcktes tidigt under uppväxten i Lövlunda. Pappa berättade att lyckan var stor när han och hans kompisar hade samlat patronhylsor och sålt till ett skrotupplag, så att de fick råd att köpa en riktig fotboll. Det spelades mycket fotboll på ängen i Lövlunda. Under vintern blev skidåkning och backhoppning det stora intresset. Han kom att bli mycket framstående i nordisk kombination, en kombination av skidåkning och backhoppning.

Pappa gjorde rekryten på Infanteriregemente 5, som fältjägare och gruppchef. Han fortsatte sedan vara aktiv i försvaret inom hemvärnet.

Vid en Jamtlikväll i mitten på 50-talet så träffade pappa vår mamma Ruth. Mamma och pappa gifte sig 1958 i Gamla kyrkan i Östersund och de fick sedan tre barn, en son och två döttrar.

Pappa fick genom kamraten Svenka jobb på länsstyrelsen, där han kom att jobba hela sitt arbetsliv, under den sista perioden på lappväsendet och lantbruksnämnden. Om tiden på länsstyrelsen hade han väldigt många historier att berätta.

Pappa var en glädjespridare som engagerade sig i mycket vid sidan av jobbet, bland annat i Blomängens scoutkår, som taxeringsnämndsordförande och som kassör och medlem i förbund och styrelser. Han var den som ledde lekarna vid midsommarfirandet på Galoppstigen och kvällsgymnastiken på länsstyrelsen, alltid med samma energi.

Pappa jagade älg och berättade att han ibland haft en älg på kornet men kunde inte förmå sig att skjuta för att den var så fin. Det var kanske hans osjälviskhet som gjorde att han tidvis drabbades av en inre oro.

Att fiska och vandra i fjällen var ett annat av pappas intressen. Jag minns med glädje de fisketurer som vi fick följa med på som barn, då ofta till fiskeklubbens stuga vid Björkvattnet.

Pappa fortsatte att träna och idrotta även efter sin karriär och han åkte många motionslopp, såsom Haldo Hanssons minne och Flyktingloppet. Till för bara några år sedan så var han en flitig besökare på gymmet Reacting.

Pappa och mamma gick skilda vägar 1980 och pappa gifte sedan om sig några år senare, med Ingrid. Med henne kom han att tillbringa åren efter pensionen bland annat i torpet i Ytterån som var Ingrids föräldrahem, där de trivdes bra om somrarna.

Vi kommer att minnas vår pappa med mycken värme och kärlek, och vi kommer alltid att minnas hans klingande skratt.

Vila i frid kära pappa.

Sonen Per Erik