Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: Sigrid "Lillan" Hansson, Ulvkälla

Vår kära mor Sigrid Lillan Hansson i Ulvkälla har efter en längre tids sjukdom i en ålder av 89 år lämnat oss i saknad och ljust minne bevarad.

Annons

Lillan, som blev hennes smeknamn, var född och uppvuxen i Viksjöfors i Hälsingland där hon efter realexamen började arbeta vid posten i Viksjöfors. 1950 fick hon tjänst som kontorist vid järnvägsstationen i Sveg där hon mötte sin blivande make Olle. Mamma hade hög arbetsmoral, arbetsmyra som hon var och som förutom tjänsten vid järnvägsstationen arbetade på kontoret vid slakteriet i Sveg, intendentens kontor vid Svegs lasarett, rektorsexpeditionen vid Södra skolan, Skandias lokalkontor, Härjedalens lastbilscentral för att avslutningsvis tjäna Bäckedals folkhögskola som dess kanslist i 17 år. Mamma blev Sveg trogen, älskade Sveg som hon tog till sitt hjärta.

Omsorgen om familjen, barn, barnbarn och barnbarnsbarn, stod henne alltid varmt om hjärtat. Mamma hade en stor passion i livet: gården i Ulvkälla och Kristinehamnsvallen i Hundsjön där hon älskade att vara. Vårda sina blommor och grönsaksland, plocka lingon, blåbär, hallon, hjortron och ge sig iväg med Olle i båten i röding- och öringsrika Hundsjön. Hon var en handlingskraftig kvinna som gärna tog på sig mekaniska problem som hennes far Joel i verkstaden i Viksjöfors hade lärt henne att ta itu och brottas med. Lillan var en problemlösare som i stunder av svårigheter alltid klargjorde: det löser sig, problem är till för att lösas!

Nu är mamma borta och vi tänker på hennes älskade vänner. Fåglarna utanför köksfönstret - talgoxen, domherren, blåmesen och nötväckaren som hon med förkärlek såg till att de hade fågelfrön och talgbollar att förtära under vintern. På en liten lapp hade hon en gång tecknat ned några minnesrika rader, "När fågeln söker sitt bo, så finner jag ro". Den sinnesron och glädjen är nu mammas.

Margareta Norén     

Mats och Lars Arne Haldosén