Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: Sven-Erik Tornving, Östersund

Sven-Erik, ”Ecke” var född och uppväxt i Östersund. I tonåren flyttade hela familjen till Ystad men bodde där bara i fyra år. Därefter flytt tillbaka till Östersund där han avlade realexamen 1955. Efter värnplikten på I5 fick han möjlighet att gå Försvarets läroverk i Uppsala där han tog studenten 1962.

Sven-Erik blev officer vid Fältjägarregementet 1963, och det förblev hans bas genom hela den militära karriären. Han utvecklade sina kunskaper vid flera av försvarets högre utbildningar och utnämndes 1982 till överstelöjtnant.

Under sin trupptjänstgöring vid Fältjägarna var Sven-Erik mycket omtyckt av både över- och underordnade och inte minst de värnpliktiga. Detta visades sedermera genom stor uppslutning vid de återträffar som hans utbildningsförband genomförde.

Han hade en enastående förmåga att lägga in humorn i sitt ledarskap och det var mer än en gång som Sven-Erik med glimten i ögat och humorn som vapen lyckades blidka sina överordnade. Även i mässlivet var Sven-Erik en central gestalt och med glädje minns vi olika versioner av Gällivarevisan eller underfundiga monologer om sakernas tillstånd vid regementet. Lillejul hade i Sven-Erik en mycket trogen deltagare, både som spexare och sedan som mottagare av de yngres glada upptåg. Kvällen brukade avslutas med ett, ofta framgångsrikt, parti poker framåt morgonsidan.

Sven-Erik genomgick Försvarsmaktens högre studier, och hade kunnat välja en karriär med tjänstgöring vid de centrala staberna i Stockholm. Men kärleken till hembygden var för stark, så han valde en karriär knuten till Östersunds garnison. Under åren 1977-82 var han sektionschef vid Milostab NN, där han också lade grunden för rekryteringen till den mycket kvalificerade civila tjänsten som kanslichef vid Civilbefälhavarens kansli vid länsstyrelsen i Östersund under åren 1987-93.

Eftersom Milostab NN lades ner 1993 avvecklades följdriktigt också Civilbefälhavarens kansli, varvid Sven-Erik återgick till den militära organisationen, där han avslutade med tjänstgöring som stabschef vid Försvarets Förvaltningshögskola/Försvarshögskolan i Östersund.

Sven-Erik var en stor föreningsmänniska och var ivrig medlem i ett stort antal föreningar, till exempel Föreningen Gamla Östersund och Jämtgubben (i vilka han satt i styrelsen), Munskänkarna, Jämtlands Gille, Sällskapet SHT, Rotary, Parkinsonföreningen, HjärtLungföreningen med flera.

Sång och musik var också ett stort intresse. Redan i början av 1950-talet spelade han trumpet i Östersunds Gossorkester. På senare år sjöng han i flera manskörer, till exempel Östersunds Sångarbröder och Ovikens Manskör.

Ett annat stort intresse var matlagning där han redan i mitten av 1970-talet bildade en grupp med gamla vänner som lagade god mat en gång i månaden. Eftersom han dessutom erhållit 2-betyg i vinkunskap inom Munskänkarna kunde man vara säker på att vinvalet blev det allra bästa med noggrant utvalda viner.

Sven-Erik har lämnat oss. Kvar blir minnet av en god kamrat, en skicklig officer och en vän som alltid kunde förgylla en samvaro genom sin humor och sitt enastående goda humör.

Officerskamraterna Hans Mikaelsson, Sten Bredberg, Göran Jonsson och Björn Wibom