Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: Torbjörn Mikaelsson, Äspnäs

Torbjörn Mikaelsson somnade in den 16 januari i en ålder av 70 år, omgiven av anhöriga.

Han var född och uppvuxen i Äspnäs tillsammans med två systrar och en bror, med jord- och skogsbruk på hemgården. Torbjörn började sin yrkeskarriär med att köra mjölkbil, men på 70-talet började han att arbeta i skogen och senare som betongarbetare på nuvarande Attacus Stomsystem. Där blev han senare arbetsledare och delägare en tid, till dess han gick i pension.

1968 träffade han sin blivande hustru Mona som han 1976 gifte sig med och de fick fyra barn tillsammans. 1972 flyttade Torbjörn och Mona till Fagersta, men 1974 gick flyttlasset hemåt mot Strömsund igen då hemlängtan blev för stor. Många flyttar och renoveringar har det sedan blivit genom åren vilket gjorde honom till en mångsysslare. 1996 tog han över släktgården i Äspnäs som gått i arv inom samma familj i generationer.

På fritiden gillade han att arbeta i skogen och han hade även ett stort intresse för släktforskning. På gården finns också ett sågverk där han spenderade mycket tid med att hjälpa många få sitt virke sågat under åren. Han var också mån om traditioner och familjen och barn och barnbarn var ofta samlade till familjemiddagar och högtider. Intresset för sport har också alltid funnits. I unga år tränade han och tävlade själv i skridskoåkning och många nätter har ägnats åt att titta på NHL.

Även jakt och fiske låg honom varmt om hjärtat och den årliga älgjakten såg han alltid fram emot. Några älgar har skjutits genom åren och han hade även turen att få fälla en björn. I Dunnervattnet tillbringade han även mycket tid i den stuga som han själv timrat. Många timmar spenderades nere vid den närliggande sjön med fiskespöet i hand, sommar som vinter.

Torbjörn var praktiskt lagd och hade lösningar på det mesta och erbjöd ofta sin hjälp. Han var en omtänksam, närvarande pappa och make som alltid ställde upp. När sönerna var små, på varenda slalomtävling och med döttrarna i stallet och med djuren. Han har lämnat oss med många och oförglömliga minnen. Saknaden är stor och du fattas oss.

Mona och barnen