Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ragnar Dromberg

Ragnar Dromberg, före detta UD-tjänsteman, med rötter i Hallen, har avlidit i en ålder av 84 år. Han efterlämnar som närmast sörjande barnen Pia, Anders och Johan med familjer.

Annons

Som skolkamrat med Ragnar i läroverket i Östersund och senare i Uppsala fick jag följa hans bildningsgång på nära håll. Dessförinnan hade han fått ett litet sidospår till praktiska realskolan i Östersund som ansågs lite mer matnyttig och som en förberedelse till ett arbetsliv inom handel eller kontor direkt efter skolan. Men hans studielängtan tog överhand, och det gav honom möjlighet att utveckla sin intellektuella förmåga till fullo.

I Uppsala blev han fil. mag. och hann också med arbete inom studentkåren, vars ordförande han till och med var under ett läsår. Sedan blev arbete inom utrikesförvaltningen hans livsuppgift – först som ambassadsekreterare i Paris, Canberra och Moskva och senare som ambassadör och beskickningschef i Hanoi 1980-84 och Budapest 1984–89. Hans karriär avslutades som generalkonsul i Marseille fram till hans pensionering 1993.

Ragnars bildningsväg var unik på sitt sätt men samtidigt typisk för de landsbygdsbarn som genom lyckliga omständigheter fick möjlighet till studier, innan skolreformerna fick sin genomslagskraft, och där stipendier och lån av släktingar och närstående var en viktig förutsättning. Det blir nästan som en saga, där föräldrar och syskon förvånas över hans vetgirighet och kunskapstörst och där församlingsprästen stöter på att Ragnar måste få studera. Han var som barn så intellektuellt försigkommen, att hans nu 92-åriga syster, som ju också hade velat läsa vidare men där de yttre förutsättningarna inte fanns, i ett samtal med mig försäkrar att hennes åtta år yngre bror faktiskt blev hennes universitet.

Men det var hans timida sätt att vara medmänniska, hans frihet från allt som hade med skryt att göra, hans urjämtska kynne och hans starka vänfasthet som vi tyckte om. Och att han själv fått leva ett rikt liv kommer på sitt sätt till uttryck i det citat av Rimbaud som avslutar hans dödsannons: Sett nog – haft nog – levt nog.

Mer läsning

Annons